Vårdbiotoper

Jordbruket har format naturen i Esbo sedan urminnes tider. Människan har röjt lövskog till åker, men också skapat nya artrika, öppna, hävdade biotoper såsom sidvallsängar, torrängar, betesskogar och hagar. I lagen kallas de för vårdbiotoper.

När bete och annan hävd upphör, växer livsmiljöerna igen och försvinner om de inte vårdas aktivt. Vårdbiotoperna är mycket artrika. Fortsatt vård och hävd bevarar också landskapet.

Rödlistade arter trivs i vårdbiotoperna

Av de rödlistade arterna i Finland trivs 23 procent på sidvallsängar, torrängar och andra vårdbiotoper. Vårdbiotoperna är särskilt rikliga på växt- och insektsarter. Av de rara växterna i vårdbiotoper i Esbo hör skogsklocka och vanlig brudsporre till de ståtligaste. Den sistnämnda hör till orkidéerna.

Av insekterna trivs bland annat otaliga skalbaggar och fjärilar i vårdbiotoper. I Esbo förekommer till exempel den som sårbar rödlistade sexfläckiga bastardsvärmaren och asknätfjärilen som är fredad i art- och habitatdirektivet. Blomsterprakten i de öppna vårdbiotoperna är paradiset för pollinerande insekter.

Staden sköter vårdbiotoper

Esbos vårdbiotoper kartlades år 2014 Närmare 50 betydande eller anmärkningsvärda objekt påträffades. Esbo stads miljöcentral har hand om skötseln av ca 13 värdefulla vårdbiotoper som ligger på mark som staden äger. Vid skötseln slår man gräset, röjer trädplantor och trädskott samt utrotar främmande, invasiva växtarter.