Källor

Till Esbos finaste källhelheter hör Pyykorpis källa, som ligger i Noux nationalpark i den allra nordligaste delen av Esbo. Till den hör en hundra meter lång kärrmark med källor Pyykorvenojas dalsänka, där det finns rikligt med sällsynta källväxter, samt i bergsluttningen en kärrsänka, en bäck som börjar här samt flera små källbäckar i sluttningarna.

Många av bäckarna får en del av sitt vatten från källan eller från översilning i botten av fåran eller brinken. Källornas klara vatten gör bäckarnas vatten klarare och upprätthåller i många fall flödet under perioder då vattenmängden annars är knapp. Särskilt Esboåns många sidobäckar påverkas av källorna. Då det finns tillräckligt med jämnt svalt, syrerikt vatten sommar som vinter kan bland annat öring och gammarus pulex klara sig.

Källorna med omgivningar hålls vanligen öppna också på vintern, och sällsynta växter och mossor trivs i dem. Många av källornas arter är rester av perioden efter istiden. Krävande växtsorter i Esbos källor är bland annat stor rundmossa, purpurvitmossa, dvärghäxört, källarv, bäckbräsma och glesgröe. Källornas fauna består huvudsakligen av insekter och små kräftdjur.

Bland gölar och kärrmarker

Källorna delas in i flera olika typer. I gölkällorna gräver sig grundvattnet upp ur jorden till ögat av källan det vill säga pölen, varifrån en liten bäck kan börja. Nästan alla Esbos existerande gölkällor ligger norr om Ring III. De största pölarnas diameter är till och med fem meter.

I källorna i kärrmarken strimmar grundvattnet till markytan från ett stort område och bildar en blöt så kallad översilning, som kan vara sänkbar I bäckkällorna väller grundvattnet fram till markytan som en bäck som uppstår från ingenstans.

Källor har omvandlats till brunnar eller förstörts i samband med dikning

Största delen av Esbos källor har som en följd av människans verksamhet förändrats eller redan helt förstörts. De har grävts och torkats i samband med jord- och skogsbruksindustrins dikningar, och många källor har i tiderna omvandlats till brunnar. Dessa källor kan man hjälpa genom att avlägsna brunnsringarna. En del av källorna som förlorat sina naturvärden ligger i en grävd åker- eller landsvägsren eller har torkat till exempel då byggande ändrat vattnets naturliga gång. Vissa källors växtlighet har förlorats då avverkning har exponerat den för solljus.

Numera är källorna skyddade såväl av vattenlagen som av skogslagen. Källorna är med tanke på skogarnas mångfald särskilt viktiga livsmiljöer, och deras naturtillstånd får inte utsättas för fara. De flesta av Esbos källor är små, anspråkslösa till sin vattenproduktion och långt ifrån varandra. Därför sprids inte ett krävande källväxtbestånd inte lätt från en källa till ett annat. Att källorna i naturtillstånd som finns kvar bevaras är därför ännu viktigare. Källor förstörs emellertid fortfarande av misstag, bland annat då man leder vatten från bäckar och diken att gå i rör.

Esbos källor kartlades år 2012 I kartläggningen hittades 19 källor som klassas vara i naturtillstånd. Vid sidan av källorna som kartlagts finns det källor också i bäckarna.