Hemstadsstigar i Esbo centrum

Esbo centrum är en plats där historiska färdrutter korsar varandra och ett mångsidigt samhälle med 20 000 invånare. Området har utgjort det administrativa centrumet i Esbo i mer än 500 år och ett av de fem stadscentrumen i Esbo i nästan 50 år. Ett program för att utveckla Esbo centrum inleddes 2003. Resultaten av programmet syns i gatubilden i dag.

I Esbo centrum finns fyra hemstadsstigar. Hemstadsstigen Esbo centrum slingrar sig bland affärer och ämbetsbyggnader, medan hemstadsstigen Ådalen styr stegen kring Kyrkträsk och Kannbrobacken. Hemstadsstigen Gillesberget–Södrik leder från Stadsberget till Kirstiåsen och stadsstigen Domsby–Suna från Bränntorp till Hösmär och tillbaka igen.

Esbo.fi > Esbo centrum

Materialet för hemstadsstigarna har redigerats av Pauli Saloranta. I samarbete med Esbo Stadsdelsföreningars Förbund, Esbo Hembygdsförening, Föreningen för Mellersta Esbo, Domsby-sällskapet, Esbo domkyrkoförsamling, Esbo svenska församling och Mellersta Esbo Småfastighetsförening r.f. Broschyren har publicerats av Esbo stad.

95 objekt, 13 faktarutor, rutternas längd sammanlagt 14 km:

Esbo centrum, 22 objekt, 2 km

Ådalen, 26 objekt, 3 km

Gillesberget–Södrik, 22 objekt, 4 km

Domsby–Suna, 25 objekt, 5 km

Central litteratur

Karta som pdf 

Beskrivningar som pdf

Esbo centrum

22 kohdetta, 2 km

1 Fullmäktigegården

Stadsfullmäktige i Esbo har för närvarande 75 ledamöter. En gång i månaden sammanträder de i fullmäktigegården, som stod klar 1979 och som har ritats av arkitektbyrån Castrén–Jauhiainen–Nuuttila. Huset renoverades och utomhusytorna rustades upp 2004.

I fullmäktigesalens foajé finns Kauko Räsänens massiva väggrelief Rörelse i rummet. Salens dörrar pryds av metalldrivningar som påminner om Esbos karta. Inne i salen hänger Ernst Mether-Borgströms målningar Splittring och Enande.

På torget mellan Fullmäktigegården och stadshuset står Leena Turpeinens bronsskulptur Nära kontakt. Enligt Turpeinen symboliserar verket den människonära miljöplaneringen i Esbo. Själva Esbo avbildas som ett barn som leker i sin moders famn.

Fullmäktige i Esbo   

2 Stadshuset

Huset stod klart 1971, det vill säga ett år innan Esbo blev stad, och är ritat av Heikki Castrén. Mitt i byggnaden finns en fyra våningar hög foajé, kring vilken kontorslokalerna är grupperade. Fasaden är överdragen med grus från Öresunds botten. I originalplanen ingick ett förslag att utvidga byggnaden med tre lika stora moduler, som stegvis skulle sträcka sig över Lagstads skolbacke.

År 2010 fattades beslut om att riva stadshuset, men en del röster talar för att det borde renoveras. Frågan behandlades vidare under våren 2014. År 2013 revs Ämbetshus I, som stod på andra sidan gatan. På platsen planeras bostäder.

Information om Esbo stadshus (på finska)

Faktaruta: Du sköna nya ämbetscentrum

Den kraftiga befolkningsökningen i Esbo under 1960-talet innebar att också kommunalförvaltningen måste utökas. En internationell arkitekttävling om köpingens nya ämbetscentrum ordnades under åren 1966–1967. I tävlingen deltog 172 bidrag ur 37 länder. Bakom det vinnande bidraget fanns ett förslag av arkitekterna Jan Chmielewski, Janusz Kazubinski och Krzysztof Kuras från Warszawa. Det bästa inhemska förslaget lämnades in av Timo och Tuomo Suomalainen och kom på delad femte plats.

Med det segrande förslaget som utgångspunkt planerades en helhetsplan för Esbo centrum. Planen omfattade ett massivt ämbetscentrum men också förortsbostäder i trakten kring Kirstibacken, Gillesberget och Prästgårdsbacken. Endast en liten del av planen genomfördes: Ämbetshusen I och II samt Fullmäktigegården.

3 Lagstads skola

Skolan grundades 1873 som den första folkskolan i Esbo. Det nya skolhuset, som planerats av Toivo Pelli, stod färdigt på sin centrala plats år 1954. De tidstypiska dragen omfattar bland annat gårdsmuren och de låga skiffertrapporna som leder till huvudingången. I huset finns en svensk grundskola med drygt 400 elever. Förskolan öppnade 1972 och daghemmet 1983. Utbyggnaden från 2006, som ritades av Hannu Jaakkola, kopplas på ett konstfärdigt sätt ihop med den äldre byggnaden och skapar en stadsaktig miljö på Esbogatans sida.

Lagstads skola

4 Hotell Kungsvägen

Huset ritades av arkitektbyrån CJN och stod färdigt 1989. Byggnaden ägs av utbildningssamkommunen Espoon seudun koulutuskuntayhtymä. Bakverk från yrkesinstitutet Omnias undervisningskök är till salu på Fridas torg.

Sodexho.fi > Kuninkaantie

Omnia.fi

5 Doms huvudbyggnad

Gården har uppenbarligen stått på den nuvarande platsen sedan 1500-talet. Huvudbyggnaden med dess mansardtak härstammar från början av 1900-talet. Doms är ett av de fem stamhemmanen i Södrik by, det sista gamla boningshuset som bevarats på den gamla bykullen. I dag finns det finskspråkiga daghemmet Lakelan päiväkoti i gårdsbyggnaden och i huvudbyggnaden ett lärocenter för autistiska barn.

Lakelan päiväkoti

6 Veteranminnesmärket 

Minnesmärket, som restes år 1992, består av natursten och två granithällar samt en gravering på finska och svenska. Personen som vann planeringstävlingen ville inte berätta sitt namn för allmänheten och därför användes prissumman för rehabilitering av krigsveteraner.

7 Den äldsta rökbastun i Finland

Vid Esboåns strand, norr om Lagstads hembygdsgård, vid det gamla vadstället, finns en rökbastu som tillhört Suna gård. Det sägs att rökbastun är den äldsta i Finland som bevarats på sin ursprungliga plats. Vid byggnadens gavel finns årtalet 1839. Nu innehas den av föreningen Kuninkaantien Saunaseura.

8 Lagstads hembygdsgård 

Kyrkoherden Gabriel Geitlin förde fram en tanke om att placera Esbos första folkskola i kyrkbyn. Kommunalstämman beslutade 1869 att teckna ett lån på 5 000 mark, hyra Lagstads hemman av församlingen och bygga en folkskola. Det centrala läget tyder på att skolan ansågs vara en värdefull byggnad, nästan i stil med kyrkan. Arbetet framskred i maklig takt: skolan öppnade sina dörrar så sent som 2.9.1873. I början fanns två klassrum och en lärarbostad, men 1887 utvidgades skolbyggnaden med ytterligare ett klassrum, en farstu och en veranda.

Under kriget år 1944 evakuerades en del av Barnmorskeinstitutets förlossningssjukhus i Helsingfors till skolhuset. Den övre våningen fungerade då som sjukhus för inremedicin. Folkskolan flyttade till en ny byggnad 1954 och allt sedan dess har huset använts av Esbo stad. Huset byggdes om till en hembygdsgård 1999–2002. Hembygdsgården innehas av Esbo hembygdsförening. I andra våningen finns stadsmuseets skolmuseum.

Lagstads hembygdsgård

Lagstads skolmuseum

9 Rosenparken

Byggdes som en del av Kyrkparken 1988, ritades av Leena Iisakkila, förnyades 2008. Planteringarna går i samma anda som i franska barockträdgårdar och arterna har valts ut eftersom de är lättskötta. Samtidigt förnyades belysningen i parken.

Pekka Kauhanens ljus- och miljökonstverk Uppenbarelsen (2008–2012) sträcker sig från ämbetscentret till Kyrkparken. Till verket hör fem klänningsfigurer i brons, som änglalikt lätt svävar ovanför lyktstolparna, uppburna av stammar som föreställer olika trädslag. Den sista figuren ser rakt mot kyrkan. Opallamporna ger verket en karaktär av uppenbarelse i mörkret. Vid båda ändorna av kedjan finns infotavlor och en karta som visar var klänningarna finns.

Espoontaiteilijakilta.fi > Pekka Kauhanen

10 Suna ladugård

Suna gård var ett av de fem stamhemmanen i Södriks by. Sista ägare till gården var släkten Weckström, som sålde gården till Esbo stad år 1965. Huvudbyggnaden revs ner och kvar finns bara en vit ladugård, vars kommande användningsändamål planerats länge. I ett skede verkade stadens trafikmärkesmåleri i ladugården, men i dag finns där en ateljé och en utställningslokal.

Bomärken användes allmänt av hemmansägare fram till slutet av 1800-talet. Före det var det vanligt att man inte kunde skriva. I motsats till andra orter tillhörde bomärkena i Esbo ända från början till gårdarna. Bomärken användes för att märka ut lös egendom och bland annat för att underteckna tingsprotokoll. Både Doms och Suna gårdar har sina egna bomärken.

11 Kannbrobacken

Backen med sin lundskog höjer sig mer än 25 meter ovanför Esboån och dominerar landskapet vid Esbo centrum. År 2002 inventerade biologen Jukka Jalava naturen i området och hittade bland annat 2002 fjärilsarter, bland dem den sällsynta vitbandade nejlikflyn och lungörtsorgmalen. Med sina ädelträd och gamla tallar är backen ett överraskande naturnära inslag mitt i den tätt bebyggda och hundratals år gamla kulturmiljön.

12 Kommunhuset

År 1932 köpte Esbo kommun den tornbeprydda villan Breidablick av änkefrun Jenny Weckström. Tidigare fanns ett pensionat i byggnaden. Huset brann ner 1933 och redan följande år byggdes ett nytt kommunhus på platsen där villan stått. Kommunhuset hade i början en våning, men fick en andra våning år 1945. Under krigen verkade folkförsörjningsbyrån i huset, och i dag musikinstitutet Avonia.

Avonia.fi

Faktaruta: Esbo Sparbank

Den första banken i Esbo grundades 1875 på initiativ av kommunalstämman. Den första kunden var hushållerskan Charlotta Ekström, som 14.9.1875 satte in 600 mark på ett sparkonto. I början hade banken inte en egen byggnad utan den verkade i olika hus i kyrkbyn.

År 1935 köpte banken Villa Karlshem söder om Kannbrobacken och verkade där under ledning av Astrid Lindström fram till 1975, då banken fyllde 100 år. År 1979 förenades banken med Helsingfors Sparbank, som överlevde bankkrisen och går i dag under namnet Aktia. I nedre våningen av Sparbankens hus verkade ett charkuteri och senare en blomsterhandel. Huset har rivits, men en lagerlokal står ännu kvar.

Aktia.fi

13 Kannbrobackens skyddsrum

I Kannbrobacken finns ett bergrum av klass S6 med lokaler för en ledningscentral. Skyddsrummet betjänar fastigheterna i centrum. Under normala förhållanden används bergrummet för mångsidig idrotts- och kulturverksamhet och där ligger också knutpunkten för Esbo stads datakommunikation. Lokalerna renoverades 2013–2014, då bland annat filmtekniken i Kannbrosalen förnyades.

Skyddsrummet kan tas i bruk närmast vid mycket allvarliga situationer då strålning hotar. De närmaste kärnkraftverken ligger 100–150 km från Esbo. Skyddsrummen ska vid behov fås i användningsskick i 24 timmar.

Kannbrosalen

14 Ämbetsplatsen

Esbo stads tekniska central håller till i detta ämbetshus, som klarlades 1985 och ritades av Parviainen Arkkitehdit. Utanför huset står metallskulpturen Futura av Ernst Mether-Borgström (1917–1996), som var en banbrytare inom den finländska konstruktivismen. "Det är helt onödigt att leta efter naturmotiv i Futura. Jag har försökt skapa en sådan omgivning för dagens värld, som bäst passar den. Det är tidens andra", konstaterade konstnären själv.

Öster om gården finns Ämbetshus II från 1979, ritat av Aatos och Aila Issakainen. Det finns planer på att eventuellt riva huset och ersätta det med bostadshus.

15 Servicehuset 

Huset stod färdigt 1989 och ritades av Veli-Pekka Tuominen. Huset kallades tidigare Katris central efter den energiska biträdande stadssekreteraren Katri Rannisto. I servicehuset finns 43 bostäder, ett gym, en vävstol och en mångsidig rehabiliterande verksamhet. Pensionärer från Esbo kan äta i servicehuset. Pensionärsföreningar sammanträder i husets lokaler.

16 Galleri Esbobron

I utställningslokalen, som upprätthålls av konstföreningen Kuvataidetalo Suna, ordnas specialutställningar i modern konst samt konserter. Lokalen hyrs också ut för fester och möten.

Espoonsilta.blogspot.fi

17 Den nya stationen 

Bron, som fungerar som järnvägsstation, stod klar 1981. Den ersatte den gamla stationsbyggnaden och ritades av Olavi Vanninen. Stationsbron, som gav ett mycket kyligt första intryck av Esbo centrum, överfördes 2008 från VR till Esbo stad. Stationsbron byggdes om 2009–2010 som en del av utvecklingsprogrammet för Esbo centrum. Samtidigt installerades Mikko Rikalas installation Äspe (2010) i brons innertak. Golvets överdrag av stenkross är en del av installationen och avbildar sanden i Esboån, likaså innertaket med bilder på asplöv som böjer sig över ån. Verket skapar en stämning som är både festlig och rotfast, samtidigt som den bidrar till att göra gången säkrare.

Närtrafiken med eltåg mellan Helsingfors och Kyrkslätt inleddes 1969. I dagsläget avgår 144 lokaltågsturer varje vardag från Esbo centrum. Det har också länge funnits planer på att fortsätta stadsbanan från Alberga till Esbo centrum och vidare till Köklax.

Vr.fi

Faktaruta: Kustbanan

Beslutet om att grunda en kustbana mellan Helsingfors och Åbo fattades under ståndslantdagen 1887. Efter planeringsarbetet fick järnvägens överstyrelse år 1899 order om att omedelbart inleda arbetet med banan. I januari 1900 kunde man inleda förberedelserna. Den tidtabellsbundna passagerartrafiken inleddes 1.11.1902 och officiellt öppnades banan 1.9.1903. I början hade Esbo en station i kyrkbyn och i Köklax samt en hållplats nära Kilo gård. Resan till Helsingfors tog mellan 40 och 60 minuter.

Elektrifieringen av banan inleddes på 1960-talet och elektrifieringen hela vägen till Åbo blev färdig 1995. Den slingrande kustbanan har reparerats ett flertal gånger. Det har också funnits planer på en genbana på sträckan Esbo–Lojo–Salo i tiotals år. Den senaste utredningsplanen färdigställdes 2010 med en kostnadskalkyl på 1,5 miljarder euro.

Trafikverket > Esbo–Lojo–Salo, preliminär utredningsplanering 

Faktaruta: Järnvägsstationens omgivning 

Då järnvägen byggdes inledde detta en förändring på de orter som fick en station. Det gamla, jordbruksdominerade samhället började så småningom förvandlas i och med att stadsbornas villor och industrin bredde ut sig.

En telefoncentral grundades 1904 och ett elbolag 1918. Det första apoteket i Esbo verkade intill stationen under 1913–1914. År 1912 grundade Pehr Appelgren ett buteljglasbruk mitt emot stationen, söder om banan. Glasbruket tillverkade speciellt spritflaskor. Då världskriget satte stopp på spritförsäljningen räddades glasbruket av den stora förfrågan på mjölkflaskor. Intill stationen fanns också en barack där kinesiska skogsarbetare bodde då de byggde Helsingfors landfästning.

År 1917 omorganiserades glasbruket under namnet Suomen Lasitehdas Osakeyhtiö – Finska Glasbruks Aktiebolaget. År 1922 brann dock fabriken ner och glasbruket avslutade sin verksamhet. Lottorna i Esbo köpte tomten och 1930 byggdes där ett skyddskårshus, som senare överfördes till Martorna och efter det till Lindholms såg. Sågen inledde sin verksamhet väster om det nuvarande Esbotorget år 1919 och fortsatte ända till 1980-talet. Som störst var antalet anställda över 50. Sågen hade bland annat en egen brandkår och en järnhandel. Åren 1936–1957 fungerade ett cementgjuteri i samband med sågen.

Så sent som på 1980-talet använde man en plankorsning med bommar för att komma över järnvägen. Korsningen låg vid Kannbrobacken, en aning öster om den nuvarande bron vid Esboleden.

18 Esbotorg

Stod färdig 1987, ritades av arkitektbyrån Innovarch. Köpcentret Esbotorget var en gång ett av de största och modernaste köpcentren i Esbo. En av nymodigheterna var att man kom in i nästan alla affärer genom den öppna, centrala entréhallen. Affärslokalerna upptog sammanlagt 23 600 m² och det fanns 35 affärer, inklusive en dagligvaruaffär och ett postkontor. Esbotorget byggdes om 2010. Det finns färdiga planer för en utbyggnad till den intilliggande tomten.

På samma plats stod en gång i tiden en fotbollsplan, där Esbo Bollklubb (EBK) inledde sin verksamhet 1940. Sommarkvällar ljuder ett inspelat aftontapto i Esbo centrum från Esbotorgets torn. Det två minuter långa trumpetsolot komponerades av Verneri Pohjola som en del av programmet för Helsinki World Design Capital 2012.

Espoontori.fi

Ebk.fi

19 Entresse

Huset stod klart 2008 som en central del i utvecklingsprogrammet för Esbo centrum. Byggnaden är ritad av Jukka Karhunen. Esbo stad löste ut en obebyggd ämbetstomt av staten redan år 2001 och planlade både affärslokaler, ämbetshus och bostäder på tomten. På Brogatans sida finns omkring 10 000 m² affärslokaler, med 40 specialaffärer och en stor dagligvaruhandel. I de övre våningarna finns ett bibliotek och stadsarkivet. Följande steg som planeras är en gångbro som ska koppla samman Entresse och Esbotorget.

Artikkeli projektiuutiset.fi-sivulla

20 Edtorget

Sluttningen har utnyttjats genom att man bakom affärscentret placerat en lugn bakgård som omgärdas av biblioteket och stadsarkivet. Edtorget med sin stadslika karaktär passar både för tidsfördriv och för streetbasket och skateboarding. Bostadsbyggnaderna färdigställdes 2011.

Entressebiblioteket flyttade in intill torget år 2009. Bibliotekets lokaler har planerats för många olika kundgrupper. Det finns en sagohörna, en plats för spel, lokaler för scenkonst, utbildning och utställningar samt ett tyst arbetsrum. År 2013 kom Entresse på tredje plats i en jämförelse över det mest anlitade biblioteket i huvudstadsregionen, med 491 000 besök och 540 olika evenemang från läscirklar till handarbetsklubbar och språkkurser.

Tidigare verkade biblioteket i Suvelan koulu i Södrik, efter att Lagstads och Domsby bibliotek sammanfördes till Mellersta Esbos bibliotek. Lagstads bibliotek hade sina rötter på 1860-talet, då det första biblioteket i Esbo inledde sin verksamhet i kyrkans sakristia.

Helmet.fi > Entressebiblioteket

Ur hemstadsstigen Gillesberget-Södrik:

21 Södrikängen

22 Esboporten

Underfarten öster om stationen öppnades 2005. Den sammanbinder de två sidorna av banan som en port. Tunneln blev belönad med ett pris för årets ingenjörsarbete år 2006. En enhetlig parkgata mellan Södrik och Gloms planeras för framtiden.

23 Den gamla stationen 

Stationsbyggnaden uppfördes 1903 enligt typritningar av arkitekten Bruno Granholm. Byggnaden utvidgades 1909. Stationen hade två väntrum, en damtoalett, ett kontor och stationsföreståndarens bostad. Stationen fungerade också som postkontor. I omgivningen låg ett varumagasin, utedass, källare och bastu.  Endast en dekorativ magasinbyggnad står kvar i dag.

Ådalen

26 objekt, 3 km

Från hemstadsstigen Esbo centrum: 1 Fullmäktigegården och 2 Stadshuset

3 Kristianstadsplatsen 

Platsen har fått sitt namn efter Esbos vänort, som ligger i Skåne i Sverige. Esbo har gett namn till parker och torg efter de sju långvarigaste vänorterna. I dag är platsen ett ganska så anspråkslöst hörn, men i och med en planändring kommer den att få namnet Kristianstadsparken. Den intilliggande Lagstadsparken har renoverats 2012.

Kristianstad.se

4 Brunnsmästarplatsen

Platsen färdigställdes 1983 samtidigt med köpcentret i Kyrkträsk och ritades av arkitektbyrån Reijo Ailus. Då verksamheten koncentrerats till större enheter har närservicen i bostadsområdena förtvinat. Det före detta köpcentret är nu en affärsfastighet.

Bostadsområdet Kyrkträsk byggdes under 1980-talet med avtal om områdesbyggande. Husen byggdes på pålar som slogs ner i lerjorden.

5 Kirkkojärven koulu

Stod färdig 2010 och utgjorde ett av sin tids mest betydelsefulla projekt inom offentligt byggande i Finland. Verstas Arkitekter vann år 2006 en allmän arkitekttävling som ordnades av staden med sitt bidrag "Bröder".

Lokalerna där åk 1–6 och åk 7–9 placerades bildar en helhet, samtidigt som de i tillräcklig grad håller isär de olika årskurserna. Byggnaden öppnar sig på ett ståtligt sätt både mot ett bostadsområde och mot Kyrkträsket. Den betjänar också områdets invånare och olika slags hobbygrupper, som beaktats vid placeringen av klasserna för konst- och färdighetsämnen. Skolan har ett omfattande bibliotek och på tredje våningen finns ett litet växthus. Den sammanhållna grundskolan har sammanlagt 770 elever. Kirkkojärven koulu har verkat på samma plats sedan 1984.

Kirkkojärven koulu

Faktaruta: Kyrkträsket 

Kyrkträskets dal hör till en rad av sprickdalar som sträcker sig från Kyrkslätt via Tusby träsk ända till trakten kring Lahtis. Invid Kasaberget är dalen upp till tiotals meter djup och har under tusentals år fyllts av olika slags sediment.

Norr om träsket finns tecken på att området varit fortlöpande bebott under se senaste 4 000 åren. Kring träsket har åkrar odlats i tusen år.

Genom Kyrkträsket rinner en stor del av mellersta Esbos ytvatten, ända från Luk. Esboåns nedre lopp är mycket flackt, eftersom sjön endast ligger fem meter över havsytan. Därför har sjön alltid översvämmat kraftigt. Det finns bilder från tidigt 1900-tal, då vattnet sträcker sig ända till kyrkan. Under somrarna sjönk vattnet så, att kor och hästar fick beta på sjöbottnen. Senast i december 2011 översvämmade Kyrkträsket så våldsamt, att en av filerna på Åbovägen måste stängas och bland annat Brunnsmästaren skyddas med sandsäckar.

6 Kyrkträskets strand 

Redan år 2002 ordnade Esbo stad en tävling om hur Kyrkträskets strand kunde livas upp. Nu har man börjat undersöka möjligheterna att återbörda 2–3 hektar vattenområde. Föreningen Pro Esbo å har dock fört fram att området borde omfatta 20 hektar. Det kunde också vara intressant att undersöka om kyrkklockorna, som försvann ur Esbo kyrka under Stora ofreden på 1700-talet, kunde hittas i sjön.

På stranden finns en minigolfbana som fyller internationell tävlingsstandard och som upprätthålls av Lions Club. En ny plats för mattvätt planeras längs gatan Brunnsmästarängen.

7 Hälsokällan 

Esbo hälsokälla legitimerades 1751. Dess första intendent var läkaren Carl Fredrik Zandt från Helsingfors. I samband med källan byggdes ett brunnshus där man kunde dricka av vattnet. Det berättas att 135 soldater som insjuknat under befästningsarbetena i Sveaborg kom till källan för att dricka av vattnet och att samtliga tillfrisknade tack vare vattnet.

Under sekelskiftet 1700–1800 upplevde hälsokällan i Esbo sin glansperiod och var ett av centren för kulturlivet i Helsingforstrakten. Badgäster inkvarterades bland annat i Lövkulla, dit en trädallé ledde från brunnen. En trädallé ledde också till kyrkan. Före mitten av 1800-talet minskade användningen av hälsokällan. Källans och brunnshusets exakta läge hittades under stadsmuseets arkeologiska utgrävningar 1986–1988. Källan är ett naturskyddsobjekt och omkring den finns en park som staden underhåller. Informationstavla.

8 Brunnsmästaren

Byggnaden ritades av Hannu Jaakkola och stod färdig 2003. Byggnaden är den första offentliga byggnaden i Finland som förverkligats med hjälp av modellen för offentlig-privat samverkan. Staden har upphandlat byggandet och underhållet med ett långvarigt avtal. I huset verkar Kuninkaantien lukio, Mellersta Esbos simhall och idrottshall, Esbo stads fysioterapi samt arbetarinstitutet. Gymnasiet Kuninkaantien lukio, som grundades 2000, har en tyngdpunkt på informationsteknologi och media. Gymnasiet har 540 elever.

Kuninkaantien lukio

HS.fi: artikkeli elinkaarimallista 17.9.2013

9 Utsikt mot Lövkulla

Byn Gloms hade fyra hus på 1500-talet, men på 1650-talet hade antalet sjunkit till två. Häradsskrivaren Johan Anberg köpte Lövkulla 1677 och fick rusthållarrättigheter på 1680-talet. Hans släkt har innehaft gården sedan dess.

Rusthållet delades år 1736 mellan två bröder till Nedre och Övre Lövkulla. Mellan byggnaderna slingrar fortfarande en väg som en gång ledde från Kungsvägen till kyrkan, i dag under namnet Lövkullavägen.

Faktaruta: Landmärken

Esbo stad köpte Övre Lövkulla år 1975. Dess huvudbyggnad fick stå kvar. Sedan 1986 har området övertagits av social- och hälsobranschens läroanstalt, som i dag är en del av yrkesinstitutet Omnia. Den nyaste tillbyggnaden är från 2007 och ritades av arkitektbyrån Hannu Jaakkola.

Nedre Lövkulla fungerar fortsättningsvis som lantgård. Den nuvarande huvudbyggnaden går i nyrenässansanda och härstammar från 1892. Johan Anbergs ättlingar, släkten Weurlander, firade sina 333 år i Lövkulla år 2010. På gårdens åkrar finns en golfbana för alleman med nio hål, och i samband med den en byggnad från 1850 som i dag rustats upp till ett café.

Tarvovägen var den första motorvägen i Finland. Den nuvarande Åboleden används varje vardag av omkring 53 000 fordon. Sträckan mellan Hoplax och Gumböle byggdes 1956–1962 som sysselsättningsarbete och sysselsatte tusen man. Bland annat sänktes ett lager sprängsten i Kyrkträsket. Stenen kom bland annat från Kasaberget och stenlagret uppgick till 25 meter.

Grankulla köping lösgjorde sig från Esbo landskommun 1920. Dess yta omfattar 6 km2, av vilket vattendrag utgör 0,1 km2. Villasamhället föddes 1906 och dess uppkomst påverkades av den lämpliga terrängen och öppnandet av kustbanan 1903. I dag har Grankulla stad 9 000 invånare, av vilka 58 procent har finska och 38 procent svenska som modersmål.

Lofkullagolf.fi

Destias video i Youtube: Suomen ensimmäinen moottoritie 50 vuotta 

Grankulla.fi

10 Järnvägsbron med smalspårig järnväg

För vallarna vid Helsingfors landfästning behövdes mycket virke. Därför förde ryssarna år 1916 in kineser från Manchuriet och Amurland för skogshyggen. För virkestransporterna byggde de en smalspårig järnväg från norr över Esboån till den gamla järnvägsstationen i Esbo. Banan gick alldelen intill begravningsplatsen. Den byggdes snabbt och sannolikt på vintern direkt på den hårda marken. Snön skottades helt enkelt bort och rälsen lades på plats. Strukturen var inte tillräckligt stark för lok och tungt lastade vagnar, som ofta spårade ur. Därför måste man övergå till vagnar som drogs av hästar. De sista tecknena på den kinesiska järnvägen var lämningarna efter järnvägsbron vid Esboån, som ännu på 1980-talet syntes tydligt.

Gemensam faktaruta: Helsingfors landfästning

Efter att den ryska östersjöflottan krossats i Tsushima 29.5.1905 under det rysk-japanska kriget, beslöt kejsaren Nikolaj II att ett system av befästningsverk skulle byggas som stöd för hans huvudstad S:t Petersburg. Till detta hörde Helsingfors landfästning, vars vallar grävdes från 1914 ända fram till revolutionen 15.3.1917.

I befästningsarbetet deltog ett stort antal invånare från huvudstadsregionen samt krigsfångar från Fjärran Östern, som hämtats hit av ryssarna. Befästningsverken sträcker sig utan avbrott mellan Nordsjö och Westend. De enda striderna vid befästningsverket utkämpades i Alberga mellan tyskar och röda 10–11.4.1918, i slutet av inbördeskriget. Alla lämningar av landfästningen skyddas av lagen om fornminnen.

Esbo stadsmuseums webbutställning (1998): Kuka kaivoi vallihaudat?

Novision.fi/viapori (Helsingin maa- ja merilinnoitus 1. maailmansodan aikana)

11 Kyrktian

Huset stod färdigt 2004 och ritades av arkitektbyrån Lahdelma-Mahlamäki. De två husen i rödtegel med höga takåsar ligger i en knutpunkt mellan den gamla kyrkbacken och den övriga stadsstrukturen. Byggnaderna ligger kant i kant med varandra och skapar en skyddad miljö. Byggnadsparets gemensamma entréhall öppnar sig mot ån, bergsskogen och domkyrkan.

I Kyrktian finns Esbo domkyrkoförsamlings och Esbo svenska församlings kundtjänst och arbetsrum för Esbo biskopsstifts domkapitel samt en sessionssal.

På Kyrktians innergård står skulptör Tilla Kekkis konstverk Släkte efter släkte som avtäcktes 2005. Det monumentala verket består av fem människogestalter i naturlig storlek, alla med sina särdrag, som vandrar mot kyrkan. Vandring är ett tema som förekommit i Kekkis arbeten genom åren i form av olika slags processioner.

Faktaruta: Självständigt liv i Esbo i 556 år

I Esbo fanns en katolsk församling redan år 1458. Esbos tid som självständig socken räknas från att församlingen frigjorde sig från församlingen i Kyrkslätt.

Den lutherska reformationen 1527: samtidigt beslagtog kung Gustav Vasa kyrkans överflödiga egendom. Församlingen delades i tu i en finsk och en svensk församling 1950.

Den finska församlingen delades 1964 vidare i tre delar: Stam-Esbo, Alberga och södra Esbo. Stam-Esbo blev Esbo domkyrkoförsamling 1.1.2004 och församlingen har i dag 48 500 medlemmar. Den svenska församlingen har drygt 16 000 medlemmar.

Esbo biskopsstift inledde sin verksamhet 1.1.2004 och är därmed det yngsta bland de nio evangelisklutherska biskopsstiften i Finland. Biskopsstiftet omfattar 20 församlingar från Hangö till Mäntsälä.

Espoonhiippakunta.evl.fi 

Espoonseurakunnat.fi 

Esboforsamlingar.fi

12 Esboån

Esbo ådal är ett minne av en havsvik som fanns efter istiden. En gång var den en viktig färdväg, tillräckligt stor för att rymma kyrkbåtar. Ännu i dag används den för paddling och som en ekologisk korridor.

Esboåns avrinningsområde sträcker sig i norr upp till Luk och i nordöst till Biskopsböle i Vanda. Området omfattar 132 km2, av vilket 6 procent är sjöar. De största av dessa är Bodom träsk och Långträsk. Esboån har sin början i Bemböle, där Glimsån och Glomsån möts. Vattnet rinner 7 km senare ut i Esboviken. Åns medelvattenföring varierar starkt, på sommaren från mindre än 1 m3/sekund och under översvämningar till mer än 10 m3/sekund. Det finns gott om abborre, gädda och öring i ån.

Föreningen Pro Espoonjoki ry – Pro Esbo å rf, som grundades 2000, värnar om Esboåns natur-, rekreations- och landskapsvärden.

Stadens största årligen återkommande sommarevenemang är Kulturen vid ån, som olika föreningar och Esbo stad ordnat allt sedan 1999.

Pro Esbo å 

Kulturen vid ån

13 Domkyrkan

Den medeltida gråstenskyrkan är den äldsta bevarade byggnaden i huvudstadsregionen och både byggnadshistoriskt och landskapsmässigt det viktigaste objektet i Esbo. Kyrkan ligger vid en historisk korsning mellan Kungsvägen och Esboån. Kyrkan lär ha byggts av "landskapets egen mästare". De äldsta delarna av kyrkan har daterats till 1480-talet. Det är sannolikt att en träkyrka stod på samma plats före detta.

Predikstolen och kyrkbänkarna byggdes efter reformationen i början av 1500-talet. De medeltida kalkmålningarna på väggarna övertäcktes under sent 1700-tal, samtidigt som kyrkan fick sin första orgel. Den nuvarande orgeln är byggd av Esbobon Veikko Virtanens orgelbyggeri och har 42 register.

Klockstapeln blev färdig 1767. De två minsta klockorna göts i Stockholm 1736 och 1765. Kyrkan var ursprungligen treskeppig, men byggdes om till en korskyrka med tvärskepp i samband med utvidgningen på 1820-talet. I samband med en restaurering på 1930-talet avtäcktes väggmålningarna igen. Under en restaurering på 1980-talet placerades krucifixet från 1400-talet åter i korets valv.

Rky.fi (Museiverkets webbplats om kyrkbacken i Esbo)

Espoonaurora.net > Espoon kirkonmäki

14 Begravningsplatsen

Begravningsplatsen som vuxit fram kring Esbo domkyrka har utvidgats fem gånger. I dag är den totala arealen omkring 11 hektar. På kyrkgården finns ett förrättningskapell för 30 personer, som varit i användning sedan 1976. I kyrkans omedelbara närhet finns också en historisk begravningsplats och ett minnesmärke för dem som blev kvar i Karelen. Hjältegravarna har en egen avdelning och krigsveteranerna en egen lund. Minneslunden är den enda platsen på kyrkogården där det ännu är möjligt att få en gravplats.

15 Sockenstugan

Sockenstämmorna i Esbo saknade länge en egen möteslokal, men 1887 fick socknen ta emot en donation i form av ett tomt skolhus på Backby enskilda hemmans marker för att användas som sockenstuga. Huset hade byggts omkring 1870 och fungerade tidigare som småskola. En tomt överläts av församlingen och huset flyttades till sin nya plats 1889–1890. Den finska folkskolan i Esbo verkade i byggnaden i början av 1900-talet. I dag ägs byggnaden av församlingen och kan användas för minneshögtider och dop.

16 Prästgården i Morby

Efter att Esbo församling frigjort sig från Kyrkslätts församling kunde den första kyrkoheden Henrik Olavson tillträda sitt ämbete 1458. De första omnämnandena om Esbo prästgård är från slutet på 1400-talet. Den nuvarande byggnaden, som ritades av länsarkitekten Jean Wiik, stod färdig 1853.

Esbos första poststation fungerade i samband med kyrkoherdeämbetet i prästgården från 1885. Den kulturhistoriskt värdefulla stockbyggnaden går i empirestil och är skyddad med planbestämmelser. Prästgården renoverades senast 2006. Kyrkoherden i Esbo svenska församling är förpliktad att bo i prästgården.

Esboforsamlingar.fi

17 Kungsvägsskylten

Kungsvägen var den viktigaste landsvägen i Finland under medeltiden. Den löpte från Åbo till Viborg och utgjorde en central del av postrutten mellan Bergen och S:t Petersburg från 1300-talet. Esbo kyrka byggdes inte helt intill vägen, som då gick längs med det som i dag är Stora landsvägen, fram till den nuvarande Morbyvägen och därifrån vidare längs dagens Esbovägen till Bemböle. Till kyrkan gick istället en stig, som i Lövkulla återförenades med Kungsvägen. I den sydvästra ändan av gatan Kyrkparken finns en informationspelare: en stenhäll med informationsskyltar.

Kuninkaantie.net

18 Församlingsgården

Huset stod färdigt 1995 och ritades av arkitektbyrån G. & E. Adlercreutz. Redan år 1982 ordnades en arkitekttävling om församlingsgården, men eftersom föreningen Pelastakaa Pappilanmäki motsatte sig projektet, tog det en lång tid innan byggnaden stor klar. Slutligen blev byggnaden mindre än planerat. Dess torn finns på samma plats som tornet på brandkårshuset som tidigare stod på platsen, och där landskampsmarschen 1941 inleddes.

I närheten fanns tidigare den bästa kälkbacken Krakelbacken, vars namn sannolikt är en syftning till att backen var rolig och slingrande.

19 Kannbron

Den ursprungliga Kannbron var byggd i trä och låg närmare kyrkan, nära rökbastun. Det berättas att kyrkfolket i Esbo förr i tiden gömde sina spritkannor under bron då de gick för att höra Guds ord, och därifrån har bron fått sitt namn.

Den följande träbron byggdes på den nuvarande platsen. År 1897 bestämde kommunalstämman att bron skulle repareras. Det tvistades länge om kostnaderna, tills en modern brygga i sten och cement byggdes 1907–1908. Den nuvarande valvbron i sten blev färdig till jubileumsåret Esbo 550, år 2008.

20 Blombutiken och porten

Huset har hört till Villa Karylls byggnader och har uppenbarligen varit trädgårdsmästarens bostad. Byggnaden är en av de äldsta i området och härstammar eventuellt från 1860–1870-talet. Av den ursprungliga porten kvarstår en granitpelare i blombutikens framdel. Huvudbyggnaden Villa Karyll brann ner 1970 och endast stenfoten blev kvar. Den användes som en del av ny byggnad, som sedermera har rivits.

21 Esbo FBK

Den frivilliga brandkåren var den första i Esbo och grundades 1890. En gång i tiden var de frivilliga brandkårerna viktiga både inom brandbekämpning och inom arbetet att föra samman de olika folklagren för ett gemensamt bästa. I dag finns det sex frivilliga avtalsbrandkårer i Esbo. De utgör en reserv för den egentliga brandkåren.

Till Esbo FBK:s alarmavdelning hör 15 personer. Dessutom finns en ungdomsavdelning, två damavdelningar och en veteranavdelning. Den huvudsakliga utrustningen består av en släckbil med id-numret ES411.

Brandstationen färdigställdes 1963 och ritades av Nisse Hellström. I övre våningen finns en vackert renoverad festsal som också hyrs ut för privata evenemang.

Espoonvpk.fi

22 Lilla Karyll

Huset står på adressen Prästgårdsvägen 7 och byggdes 1904. Huset ger en bild av det dåtida byggnadssättet i trakten kring Esbo station. Dess specialitet är fönstrens valvformade överdel och vindsfönstren som är formade som kvartscirklar. Lilla Karyll renoverades i början av 1990-talet av Esbo mentalhälsoförening EMF rf, som fortfarande verkar i huset och ordnar talko i huset varje vardag och utomhusfester sommartid.

Emy.fi (Esbo mentalhälsoförening EMF)

23 Apotekshuset 

Huset står på adressen Prästgårdsvägen 5 och blev färdigt 1921. Det ritades och byggdes på entreprenad av byggmästaren Bernhard Olin. Ett apotek verkade i huset fram till slutet av 1970-talet och samma apotek finns i dag på Esbotorget. I dag finns Esbo miljöförening i huset och i källaren finns ett keramikgalleri.

Espyy.net

24 Erikssons butik

I huset fanns Erikssons matvarubutik under det tidiga 1900-talet, och på nytt på 1960-talet. Butiken var en gammaldags matvarubutik, med separata avdelningar för mjölk, kött och diverse varor samt en avdelning för tyg och kläder. Då Erikssons butik slutade 1973 flyttade Halmes café från Köklax och en klädaffär in. I dag varkar Esbo konstutövande skola i byggnaden, tillsammans med kontoret för festivalen Orgelnatt och Aria.

Emilhalme.fi

Esko.fi

Urkuyofestival.fi

Resten av rutten följer hemstadsstigen Esbo centrum, antingen över Kannbrobacken till Lagstad eller via ämbetscentret till järnvägsstationen.

Övriga objekt

25 Begravningskapellet

Kapellet blev färdigt 1963 och ritades av Heikki och Kaija Sirén. Samtidigt invigdes också de första delarna av kapellets begravningsplats. Krematoriet togs i bruk 1964 och utvidgades i början av 1990-talet. Begravningskapellet och krematoriet renoveras grundligt år 2014.

26 Kyrkohörnet

Huset stod färdigt 1992 och ritades av Parviainen Arkkitehdit. I byggnaden verkade Esbo kyrkliga samfällighets servicecentral, som år 2013 sammanfördes med kyrkoherdeämbetena för sex evangelisklutherska församlingar.

Espoonseurakunnat.fi

27 Dahl (Grå)

Grå hemman låg ursprungligen på Södrik bykulle, mitt emot Esbo kyrka. Som ägare till hemmanet nämns på 1540-talet nämndemannen Erik Nilsson. Gården flyttades till Kyrkträskets strand senast under tidigt 1800-tal och samtidigt ändrades dess namn till Dal (eller Dahl). På gårdens område fanns en stockladugård från 1850. År 1936 köptes gården av Elis Lindholm, som var direktör för Lindholms såg. Han lät renovera alla byggnader och uppföra nya ekonomibyggnader.

Gården såldes till Esbo stad 1973. Huvudbyggnaden brann 1984 och på nytt i slutet av 1980-talet, varefter den revs. På dess plats står i dag daghemmet Kirkkojärven päiväkoti. Framför daghemmet frodas en vackert formad skogslind, som är hundratals år gammal och fridlyst.

28 Mellersta Esbos idrottspark

Ombyggnaden av idrottsparken inleddes 2012 genom byggandet av en konstisbana. Under de kommande åren ska utomhusplanerna rustas upp och fler möjligheter att idrotta i den egna närmiljön införas. Skateplatsen ska också rustas upp.

Mellersta Esbos idrottspark 

Gillesberget – Södrik

22 objekt, 4 km

I Esbos historia omnämns en by vid namnet ”Soderrike”, det vill säga Södrik, för första gången år 1433. I dag är Södrik bäst känt som det svenska namnet på stadsdelen som på finska heter Suvela. Man känner inte med säkerhet till namnets ursprung, men det kan ha bildats av söder och rike, som förr i tiden betydde hus eller hemman.

Från hemstadsstigen Esbo centrum: 20 Edtorget

1 Samaria

Hälsostationen Samaria stod klar 2002 och är ritad av Anna Brunow. I huset finns också en tandklinik samt ett HNS-laboratorium och röntgen. På gården finns en servicecentral för invandrare samt Den Goda Vardagen rf och Manna-apu ry.

Morby sjukhus stod klart 1920 och är ritat av Knut Wasastjerna. Sjukhuset var progressivt, vilket bland annat syntes i att epidemiavdelningen med 25 bäddplatser placerades avskilt från de övriga byggnaderna. Sjukhuset prisades som det modernaste i alla landskommuner i landet. Läkarens bostad och bårhuset har sedermera rivits. Numera fungerar byggnaden som ett geriatriskt dagsjukhus.

Hälsostationen Samaria

Hyva-arki.fi

Manna-apu.com

2 Samarias höghus

De första moderna höghusen i Esbo centrum stod klara 1957 och 1959 och ritades av Aulis Salo. Den bredvidliggande Allan Heikels stig har fått sitt namn efter Esbos första kommunalläkare, medicine licentiat Allan Ph. Heikel (1885–1974) som arbetade vid Morby sjukhus. Han verkade i sin tjänst i 33 år.

gw.gneanet.org > Allan Phayllos Heikel

3 Stadsberget

Den nuvarande stadsdelen har fått sitt namn från Esbo centrums högsta berg, som når upp till 55 meter över havet och ligger 50 meter från Esboåns mynning. I Stadsberget sprängdes 1991 en plats för Esbo Elektriskas värmecentral på 80 megawatt, som nu ägs av Fortum.

Bosättningen i Furubacka började ta form i närheten av Finnovägen som en följd av järnvägen i början av 1900-talet. I det alltjämt småhusdominerade området finns stilar från olika tidsepoker representerade. Komplettering av bebyggelsen fortsätter både med nya hus och med utbyggnad av gammalt.

4 Tre jättegrytor 

De tre jättegrytorna ligger söder om Finnovägen, ungefär 20–30 meter från vägen i en skogsbacke. De uppstod under slutet på den förra istiden då stenar som rullade i inlandsisens smältvatten gröpte ur berget.  Den största grytan är cirka tre meter djup och en meter i diameter.

5 Furubacka

Furu betyder samma som tallvirke. Villan Furubacka från 1910-talet är skyddad. Huset hade ursprungligen en våning, men efter kriget byggdes det praktiskt taget helt på nytt. Inofficiellt har byggnaden också kallats Gillesbergets gård. Den gamla vägen har bevarats i backen ovanför den nya. Uppe på backkrönet fanns vid sekelskiftet en "kärlekstall", en vindpiskad, urgammal tall som krökts som en bänk med ett tak, med utsikt norrut över dalen till kyrkan och längre bort. I dess famn kunde älskande par njuta av stämningen i landskapet som kvällssolen förgyllt.

6 Alfahuset

Huset kallas också Vildvinshuset, eftersom det är täckt av vildvin som är sprakande rött 
på hösten.  I huset fanns tidigare släkten Erikssons Alfa-butik, vars första byggnad låg på andra sidan vägen. Den andra Alfa-butiken fanns i Domsby.

7 Gillesbergets barnhus

Huset stod färdigt 2002 och är ritat av Ari Bungers.

Gillesbergets barnhus

8 Sänkbäck

Den lilla bäcken får sitt vatten från källor. Då det regnar rinner mycket dagvatten ner i den. Avrinningsområdet är 4,14 km2, och bäcken rinner ner via Södrikängen till Esboån och Kyrkträsket.

9 Kirstivägen

Den här vägen är Södriks huvudgata. På initiativ av Föreningen för Mellersta Esbo gjordes vägen på 1990-talet smalare och mer slingrande för att minska trafikhastigheterna.

Faktaruta: Områdesbyggande

Då den stora flykten från landsbygden började på 1960-talet hade byggnadsindustrin precis börjat producera betongelement på löpande band. Tanken var att snabbt bygga hyresbostäder som till och med kunde rivas då människorna blev förmögnare och flyttade till ägarbostäder. I de nya ståtliga "förorterna" skulle tjänster, grannar och ren natur finnas nära.

Kommunerna hade inte förberett sig på planläggningen och anläggandet av kommunalteknik som den snabba tillväxten krävde. Områdesbyggande löste problemet: markanskaffning, planering, byggande och bostadssparande buntades ihop, delvis förbi beslutsfattandet i kommunerna. I statens styrning strävade man efter ekonomisk nytta i bostadsproduktionen med hjälp av serier och rutplan. Också de arkitektoniska värdena gick tvärtemot 1950-talets planering som anpassades till miljön. Bananalysen bestämde formen på kvarteren. 

Å andra sidan innebar flytten till de nya höghusen för många en betydande förbättring i boendestandarden. Rinnande vatten, inomhustoaletter och moderna kök blev nu hela folkets bekvämligheter. Till en början var folk nöjda, men snart började problem dyka upp. Förortslivet passade inte alla och det visade sig att betong trots allt inte var ett evigt material.

Områdesbyggandet blomstrade vid 1960–1970-talet. Därefter har byggandet koncentrerats till mindre projekt. De gamla förorterna har byggts om från och med 1990-talet i omfattande förortsprojekt. Det finns sammanlagt omkring 300 förorter i Finland, med sammanlagt en miljon invånare. Den första generationen som föddes i förorterna har till och med börjat söka sig tillbaka till sin hembygd i vuxen ålder.

10 Södrik köpcentrum

Huset stod färdigt 1983 och ritades av arkitektbyrån Topi Tuominen. Tidigare stod ett av Kirsti hemmans torp här. På andra håll i staden är närtjänsterna koncentrerade till större enheter, men i Södrik har närtjänsterna bevarats också i bostadsområdet.

Kirstiåsens invånarförening var aktiv i att få ett eget köpcentrum till området. Den samlade också en adress med 1 800 namn mot nedläggning av postkontoret. Postkontoret fungerade länge i köpcentrumet. Senare drev invånarföreningen bland annat  en simhall till området och samlade en adress med fler än 7 000 namn för det.

11 Suvis

Stadens närservicecentral Suvis stod klar 1989. I dag används huset huvudsakligen av Esbo arbetarinstitut som har ett av sina verksamhetsställen här. Dess specialitet är en vävstation där man kan väva i egen takt med färdig varp eller planera egna varpar. Dessutom finns en rådgivningsbyrå, ett privat daghem och flera företag i huset.

Esbo arbetarinstitut

12 Kirstin koulu

Skolbyggnaden stod klar 1977 och utbyggnaden 2001. Byggnaden är ritad av Rauno Uski vid tekniska centralen i Esbo.

Efter att höghusen i Södrik blev klara saknades länge en skola i området, vilket innebar att undervisning ordnades i den smockfulla Tuomarilan koulu och till med i ett plankförråd. Då barnen i Södrik till sist skolstrejkade en dag hittade stadsfullmäktige pengar för en ny skolbyggnad. Nu är Kirstin koulu en pigg och internationella skola med 300 elever, med betoning på matematikundervisning i sitt verksamhetsställe som kallas Espoon Matikkamaa ("matematiklandet"). Den högklassiga matematikundervisningen börjar redan i förskolan. I skolan grundades en kör 2012. Om eftermiddagarna ordnas bildkonstklubbar och andra klubbar i skolans lokaler.

I samma byggnad verkar ungdomslokalen Sentteri och det nya Kirstin päiväkoti. I anslutning till gården finns en idrottsplan och en parkourbana. På daghemmets gård fanns tidigare Södriks klubbcenter, där tiotals olika föreningar i omnejden samlades. Föreningen för Mellersta Esbo grundades där 1989. Föreningen har haft ett flertal avdelningar, bland annat Suvelan sirkuskoulu som startade 1990 och som nu är en del av Esbo konstutövande skola.

Kirstin koulu

Espoonmatikkamaa.fi

Keskiespooseura.fi > information om föreringen 

13 Södriks småhusområde

I området planerades först ett likadant höghusbyggande som i övriga Södrik, men på grund av motstånd från invånarna byggdes radhus.

14 Södriks aktivitetspark

I aktivitetsparken ordnas ledd och självständig verksamhet för barn och barnfamiljer. Staden bjuder sommartid under vardagar lunch för skolbarn som firar sommarlov. Under kvällar och veckoslut kan invånare och föreningar använda lokalerna för möten, evenemang och fester.

Södriks aktivitetspark

15 Det nya kapellets tomt

Den kyrkliga samfälligheten har förberett byggandet av ett nytt kapell i Kirstibrinken redan från år 2003. Projektplanen godkändes år 2011 och kapellet har redan ritats av Lassila Hirvilammi Arkkitehdit (nu OOPEAA Office for Peripheral Architecture). Deras arbeten inkluderar bl.a. de nya kyrkorna i Klövskog samt Kuokkala i Jyväskylä. Byggarbetet upphandlades våren 2014 och byggnadstillståndet förväntades blir klart till sommaren. Ifall kapellet byggs kommer det också att rymma lokaler för aktivitetsparken.

Oopeaa.com

16 Kirstiåsen 

Sitt namn till trots är Kirstiåsen en bergshöjd på vars sydöstra del det har samlats grus och sand i slutet av istiden. Den fungerar som vattendelare då den separerar Esboån som rinner ut i Esboviken och Finnobäckens avrinningsområde som rinner ut i Notviken i Finno.

Kirstiåsens bostadsområde ingick redan i det vinnande förslaget av de polska arkitekterna Jan Chmielewski, Janusz Kazubinski och Krzysztof Kuras i Esbos internationella centrumtävling 1967. Det är ett stilrent exempel på stadsplaneringen under 1960- och 1970-talen som strävade efter att förena effektiv markanvändning med luftighet.

Alla centrala byggföretag med Haka, Polar och Sato i spetsen deltog i att resa husen. De planerade utomhusområdena och de offentliga tjänsterna byggdes däremot inte. I det första skedet var 92,5 procent aravahyresbostäder och levernet därefter; olägenheter och vandalism var vardag. Invånarna började själva hålla ordning, sätta i stånd gårdar och kräva tjänster.

Faktaruta: Förortsprojekt

Man har försökt lösa förorternas problem på många sätt i flera årtionden. I Södrik startade ett samarbete mellan stadens ämbetsverk på 1980-talet i och med det nationella Sofy-projektet. Det tog fram modeller för hur man kunde sammanlänka sociala och fysiska synpunkter och samtidigt ge invånarna en möjlighet att delta och påverka – detta var på sin tid oerhört. Samtidigt föddes tanken om att grunda en egen stadsdelsförening. Rekommendationerna som förs fram i projektets slutrapport är fortfarande användbara.

Byggnader som förfallit har moderniserats med EU-finansiering sedan mitten av 1990-talet. I Kirstiåsen har man ordnat bland annat säkerhetspromenader, och som en följd av dem förbättrades promenadstråkets belysning. Under de senaste åren har man undersökt möjligheten att ersätta en del av husen med nya, bygga ut de äldre bostäderna med taklägenheter och frigöra parkeringsplatser för byggande genom att flytta parkeringen under jorden.

Artikel i Länsiväylä 26.9.2012: Osa Kirstinmäen vuokrataloista puretaan 

17 Södrik kapell

Kapellet stod färdigt 1981 och är ritat av Pirkko Jokinen. I nedre våningens kyrkosal finns 65 sittplatser och en kyrkobåt som pappor i församlingens klubb för pappor och söner byggt. Dessutom finns här en församlingssal, ett brasrum och dagklubbslokaler. Byggnadens framtida användning beror på om ett nytt kapell byggs i Kirstibrinken eller inte.

Espoonseurakunnat.fi > Suvelan kappeli

18  Det första höghuset i Södrik

Höghuset stod klart på adressen Kirstibacken 3 år 1970. Enligt förortsidén byggdes en närbutik mitt i bostadskvarteret år 1971. På andra sidan gatan finns ett hus som ägs av Helsingforsregionens studentbostadsstiftelse HOAS (Kirstiåsen 3), det första av Kirstiåsens hus som kommer att rivas och ersättas med ett nytt.

19 Kirsti hemman

Kirsti var ett av de fem stamhemmanen i Södrik by, över vilka hela Esbo centrum har vuxit fram. Egendomen övertogs av släkten Segersven år 1897. Den omfattade 80 hektar, av vilket hälften var odlad mark. På gården fanns 6 hästar och upp till 18 nötkreatur. På 1940-talet överläts en del mark till frontmän och 1965 sålde släkten de övriga 68 hektaren till Esbo köping. Den sista huvudbyggnaden från 1914  låg vid nuvarande Kirstibacken 8 och revs på 1970-talet. Ladugården låg framför nuvarande Kirstiåsen 7.

Eken som växer på Kirstibacken är över 160 år gammal och fridlyst. Enligt uppgifter ur gamla dagstidningar skulle trädet ha flyttats till sin nuvarande plats från Kilomalmen år 1851.

Under första världskriget bodde kinesiska arbetskarlar på gården. De hade förts till Finland av ryssarna, för att arbeta på skogshyggen som behövdes vid byggandet av Helsingfors landfästning.

20 Länsmannens hus

Huset är en av de sista villorna som bevarats i trakten kring järnvägsstationen. Det berättas att det i ett hus som stod på samma plats bodde en länsman, som under förbudstiden 1919–1932 lagrade den beslagtagna spriten i sin källare.

Det vinnande förslaget i arkitekttävlingen för planeringen av Esbo centrum år 1967 inkluderade ett förslag om låga terrasshus som skulle byggas i Kirstibranten. Då byggplanerna behandlades i fullmäktige protesterade invånarna skarpt. Den lokala invånarföreningen ordnade busskjuts för folk som ville följa med omröstningen, och så slopades projektet.

21 Södrikängens bostadsområde

Ängen, som ligger centralt, valdes i början av 2000-talet till en av de stadsmiljöer i Europeiska unionen som har mest utvecklingspotential. Där planerades år 2005 ett nytt, tätt bostadsområde för upp till 4 000 invånare. Dimensioneringen har nu skurits ner till 900 invånare och man har avstått från de planerade parkeringsgrottorna. Ett daghem, en rådgivningsbyrå och ett parkområde kommer dock att byggas. Byggarbetet inleddes 2011 och fortsätter till slutet av detta årtionde.

Segersvensgatan och Segersvens parkstig har fått sitt namn efter en familj som länge innehade Kirsti gård.

22 Limnells hus

Limnells hus stod färdigt 1922. Byggmästaren Sigurd Limnell byggde huset med timmerstomme och tegeltak åt sig själv. Det välbevarade huset går i jugendstil. Också huvudbyggnaden på Kirsti gård var byggd av Limnell. Följande ägare, överste Cederqvist, var framstegsvänlig; han övergick till centralvärme och lät ta bort de gamla kakelugnarna i villan.

I detaljplanen anvisas en plats för en bro för gång- och cykeltrafik över Sunavägen. Bron kommer att ha en fin utsikt mot centrum.

Domsby - Suna

25 objekt, 5 km

Det nuvarande Domsby bestod i början av 1900-talet av skogsmark samt av Doms, Suna, Dahls, Jofs och Kirsti hemmans utägor som stegvis delades upp i jordlotter på 1910–1940-talen.

Domsby blev ett finskspråkigt område som omgavs av den svenskspråkiga befolkningen. Om detta vittnar benämningarna Sibirien och Finn-Amerika. Domsbyborna fick inte just alls hjälp av Esbo kommun i att sköta sina ärenden. Därför fungerade invånarna mest självständigt och hade en stark talkoanda.

1 Domsby station

Kustbanan blev färdig 1902, vilket varslade om att befolkningen skulle komma att sprida sig längs den. Invånarna i Domsby pendlade till Helsingfors via Esbo station vilket var besvärligt. Domsby fick en egen hållplats 1931 och samma år togs Domsbys finska namn Tuomarila i bruk på förslag av Ragnar Eriksson.

Stationsbyggnaden är ritad av Thure Hellström 1936. Domsbyborna samlade sinsemellan in 8 000 mark för att köpa tomten och Esbo kommun deltog med 2 000 mark. Tomten överläts sedan till järnvägsstyrelsen. Numera är stationen uthyrd till Esbo domkyrkoförsamling.

Faktaruta: Industri kring stationen

Redan före öppnandet av Domsby järnvägshållplats fanns norr om banan en liten glashytta där det tillverkades flaskor under åren 1922–1927. Under kriget fanns det en småvedsfabrik i närheten av stationen och det finns också ett omnämnande om en krutfabrik invid banan. Målfärgsfabriken Teknos inledde sin verksamhet år 1948 i ett tidigare hönshus mittemot stationen. Råvarorna och de färdiga produkterna distribuerades från Domsby station där tåget stannade i några få minuter. År 1950 blev en ny fabrik färdig i Sockenbacka.

Teknos.fi

2 Bränntorpets bostadsområde

Byggandet av ett nytt bostadsområde norr om banan påbörjades 2004. Valmtaken och de varma färgerna på husen ger ett traditionellt och enhetligt intryck. Bränntorpets namn har sina rötter i det gamla ortnamnsbeståndet: i Brännbacka torp och ängen Brännängen som vittnar om avbränning av marken eller den torra sluttande ängen. 

Vid Bränntorpsvägens krök nära stationen fanns villaägarnas brunnandelslag som såldes till Esbo stad först i samband med byggandet av de nya husen.

3 Brännbacka torp

Då järnvägen byggdes i början av 1900-talet kom ett stort antal yrkeskunniga arbetare till Esbo. En del av dessa bosatte sig på orten med sina familjer. Johan Emil Kaven flyttade med sin hustru Ida Maria och den övriga familjen in på ett torp som i början hörde till Ers gård i Karvasbacka by.

Torpet finns fortfarande kvar mellan järnvägen och motorvägen på Grankullas sida och är den äldsta bevarade byggnaden i Domsby.

4 Björkbacka

Stockvillan med mansardtak byggdes år 1912 på en tomt som styckats av Jofs hemman. Fasadens dekorationer med spjutknippen är ovanliga. Esbo landskommun köpte villan i oktober 1919 för 100 000 mark för att användas som barnhem.  Från år 1941 fungerade en finsk folkskola i huset innan Tuomarilan koulu byggdes. Huvudbyggnaden och den största gårdsbyggnaden är skyddade.

5 Asunto Oy Espoon Jatulintarhat

Husen ritades av Kirsti Sivén och Asko Takala och färdigställdes 2008. Kvarteret som baserar sig på förslaget som vann arkitekturtävlingen 2005 består av fristående hus och parhus i funkisstil som är murade på platsen samt av höghus. Syftet med försöket var att finna kostnadseffektiva och trivsamma lösningar till stadsmässigt stenhusbyggande.

Kivitaloinfo.fi > Jatulintarhat

6 Statyn Sus

Konstnärsprofessor Armas Hutris staty beställdes på Domsby-sällskapets initiativ i samband med att Helsingfors var kulturhuvudstad år 2000. Statyn föreställer en finsk gran som erbjuder skydd under sina grenar.

7 Två villor

De vackra villorna som står på synliga platser på Lysstigen 4 och Domsbygatan 3 är skyddade i detaljplanen.
I ändan av Lysstigen på Domsbybergets brant finns en timrad "alphydda" som byggdes 1945 och som stilistiskt representerar den för Esbo centrum ovanliga vildmarksromantiken. Motsvarande hus är man van vid att se i Noux och kring Bodom träsk.

Domsbygatan 3 representerar det äldsta byggnadsbeståndet i trakten. Bostadshuset som har byggts i början av 1900-talet har fina fönster i jugendstil samt ett för tiden typiskt brant tak. Bredvid huset på Domsbygatan 6 byggdes Erikssons Alfa-affär på 1930-talet och mittemot byggdes Elanto på 1940-talet.

8 Domsby FBK

Grundades 1929 under namnet Södrik VPK, men namnet ändrades till Domsby FBK år 1938. Tomten köptes i mitten av 1930-talet, då ett redskapsskjul och en dansbana på 20 gånger 20 meter byggdes. FBK-huset var Domsbys hjärta. Huset byggdes med talkokrafter 1950 genom sammanlagt 15 000 arbetstimmar. I huset finns Varuboden, ett postkontor och en frisersalong. Ända till 1972 verkade också Aléns biograf i huset. Bänkarna i biografen var löstagbara och därmed kunde man ordna kvällsprogram och teaterföreställningar samt spela badminton i lokalen.

Vid FBK:s alarmavdelning arbetade 10–20 personer och den hade årligen i genomsnitt 10 uppdrag. FBK hade en kvinnoavdelning från år 1935. Räddningsverksamheten slutade 2012 på grund av det minskande antalet medlemmar, men föreningens verksamhet fortsätter.

Domsby FBK

Tuomarilan Urheilijat grundades i FBK:s redskapsskjul 1945 under ledning av Venno Kaisla. Idrottsföreningen utövade friidrott och olika vintersportsgrenar, men numera ligger huvudvikten i innebandy.

Tuomarilanurheilijat.fi > Seuran historia

Vid FBK grundades också Domsby Egnahemsförening, numera Domsby-sällskapet. I början fokuserade verksamheten på frågor som gällde planläggning och vägar, senare utvidgades verksamheten bl.a. till hembygdsutflykter och ordnande av Domsby-dagarna.

Tuomarila.fi > Seuran historia

Kino Tuomarila fungerade i huset 1978–2012 och sköttes av familjen Reijonen. Biografen var den sista gammaldags biografen i Esbo. Även Urheilu Liljeström och Etappi-kiosken har slutat sin verksamhet.

Tuomarila.fi > Kino Tuomarila

Faktaruta: Domsby filmfestival

Domsby-sällskapet och föreningarna i området ordnade 2005–2012 åtta filmfestivaler i Kino Tuomarila. Den första var en Aki Kaurismäki-vecka och den sista var en Risto Jarva-vecka. I augusti 2013 ordnades ännu en filmdag.

Filmfestivalerna besöktes av många kända skådespelare och regissörer, så som Lasse Pöysti, Åke Lindman, Esko Salminen, Matti Kassila, Kati Outinen, Kaisa Rastimo samt Lasse Naukkarinen som bor i Domsby och som 2009 regisserade och filmade dokumentärfilmen Arvostetulla alueella som handlar om Domsby.

9 Tvillingstenen

På Tvillingstensvägen 48 finns två stora flyttblock av granit som har gett namn åt vägen. Stenblocken transporterades till sin nuvarande plats på en privat tomt med inlandsisen från nordöst under den senaste istiden. Stenarna hör till de största i Esbo men har inte fridlysts som naturminnen.

10 Hutris ateljéhem

Skulptören Armas Hutri är född 1922 i Jäskis på Karelska näset. Han sårades i vinterkriget och fick en hjärnskada, men lyckades ändå komma in på Konstindustriella läroverket Ateneum och utexaminerades 1952. Hans verk har ofta naturmotiv. De visas på offentliga platser och i konstmuseer i Finland, i olika länder i Europa samt i USA och Kanada, där det bland annat finns ett fem meter högt minnesmärke för de finländska immigranterna, i form av tranor som stiger i luften. Hutri fick hederstiteln konstnärsprofessor år 1976.

Han byggde med egna händer ett ateljéhem i Domsby 1959 och i samband med detta ett konstgjuteri där han själv göt även sina stora bronsskulpturer. Under åren 1992–1997 renoverade han ett hus i Bjärnå till ett nytt ateljéhem. Utställningsverksamheten fortsätter i huset.

Wikipedia.org > Armas Hutri

11 Boplats från stenåldern

I mitten av en privat tomt vid Slipstensbranten 1 vid cirka 25 meters höjd från den nuvarande havsytan, har man hittat kamkeramik från tiden cirka 2800 f.Kr.

12 Ekans fyndplats

På Suna hemmans lertäkt, en bit från den nuvarande parkeringsplatsen, hittades på 1910-talet en eka från förhistorisk tid.  Den förvaras i Museiverkets centralförråd i Orimattila.  Esbo stadsmuseum har en motsvarande eka i Glims gårdsmuseum.

Faktaruta: Centralparken

Parkens yta är 880 hektar och den sträcker sig från Hemtans till Fantsby. Esbo centralpark är en stadsskog som är avsedd för rekreation och friluftsliv. Parken består av ett omfattande och enhetligt grönområde. Genom den går ekologiska korridorer av regional betydelse samt flertal friluftsleder. Under snörika vintrar löper här ett skidspår som underhålls av Esbo stad.  Skidspåren fortsätter söderut till Finno och norrut till Kasaberget i Grankulla, Oitans och vidare ända till Noux nationalpark.

Tuomarilan Urheilijat byggde en hoppbacke på 20 meter i Fagerbacken i Långsno vintern 1948–1949. Ägaren av Kirsti hemman donerade trä för att bygga backen mot talkoarbete. Han kom för att se på tävlingarna med en kyrksläde, dragen av den svarta hästen Toska. Ofta följde också frun med.

13 Domsby ek

Vid Brandvägen 22, på en privat tomt, växer en ek som är över 30 meter hög. Den fridlystes 7.4.1987 och är i gott skick. Den står på en hög backe och syns långt ut till vägen. Eken var ett heligt träd för många keltiska, germanska och östersjöfinska folk och den förekommer bl.a. i Kalevala.

14 Tuomarilan päiväkoti

Daghemmet ritades av Claudia Auer och Niklas Sandås och det blev färdigt 2008.  Färgen på fasaden mot gården skapar en stark och identifierbar framtoning som fortsätter inne i huset. Daghemmet har lokaler för fem grupper. Den rymliga entréhallen har gott om utrymme för gemensamma lekar.

Daghemmets sal har en skild ingång, vilket innebär att lokalen kan hyras ut för olika evenemang. Byggnaden har presenterats i flera olika internationella arkitekturpublikationer samt på en utställning ”Playful Finnish Design” som ordnades av New Yorks museum för modern konst.

Tuomarilan päiväkoti

Projektiuutiset.fi > Tuomarilan päiväkoti

15 Tuomarilan koulu

En finsk folkskola öppnades i Domsby 1939. Skolan grundades av en privat stödförening och den var belägen i korsningen av Långsnovägen och Sunabågen. Kommunfullmäktige beviljade inte understöd för skolan, men den fortsatte sin verksamhet över vinterkriget med hjälp av Domsbybornas talkoanda. År 1941 blev skolan en kommunal skola och den flyttade till Björkbacka.

Den nuvarande skolbyggnaden blev färdig 1959 och har ritats av arkitekterna Meller och Rauhala. Den byskoleaktiga skolan har 160 elever i årskurs 1–6. I skolan betonas god grundläggande utbildning, sociala kunskaper och gott uppförande.

Tuomarilan koulu

16 Mormonernas församlingscentrum

I huset finns lokaler för två mormonförsamlingar och ett släktforskningscentrum.  Mormonkyrkan, eller Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga, kommer ursprungligen från USA.

Mormonit.fi  

17 Överbergsvägen

Vid Överbergsvägen ligger ett område där självständigt byggande med tät och låg bebyggelse testades i slutet av 1970- och början av 1980-talen. På området finns radhus, villor och småhus, som invånarna själv har byggt på de små tomterna.

Det finns långa traditioner med tätt, stadsaktigt villaboende, men traditionen avbröts i Finland under den modernistiska förortsbyggandets glansdagar. På varje årtionde har man dock gjort enstaka försök att genomföra småskalig stadsstruktur.

18 Skvatterbäcken

Bäcken har sitt ursprung i små bäckar som samlar sitt vatten ända från Grankulla centrum och från Kasaberget, ibland upp till 40 meter över havet. Bäcken sorlar fram under namnet Finnobäcken fram till Notviken. Huvudvattendraget är omkring nio km långt och sträcker sig mellan Ymmersta och havet.

Vattenmängden i bäcken har sjunkit efter att man börjat styra dagvatten till avlopp, men bäcken och dess sidobäckar får lyckligtvis påfyllning från otaliga små källor under torrare perioder. I Finnobäcken förekommer naturligt sötvattensmärlor och föreningen Virtavesien hoitoyhdistys har planterat öring i den samt rustat upp lekplatser för öringen.

I Långsno, ungefär i mitten av bäckens flöde finns det lokalt värdefulla strandängsområdet Långsnåtträsket.

Virtavesi.com > Finnoonoja

19 Sunan koulu

Skolbyggnaden i postmodernistisk stil stod klar 1985 och ritades av arkitektbyrån Kari Järvinen och Timo Airas. Innergårdens fasad efterliknar en bygata med branta hustak. Byggnadsmassan har delats upp i flera delar, vilket ger gårdsplanen på solsidan en mänsklig skala. I lågstadiet med omkring 300 elever ligger tyngdpunkten på undervisning i matematik och musik.

Sunan koulu

20 Ankparken

Hösmärängens lekpark har senast förnyats 2013. På den öppna ängen finns två gräsplaner och vintertid en skridskobana.

På toppen av en totempåle sitter en anka, som gett namnet till parken. Ankparken är speciellt populär bland barn och unga. Sommartid leder en friluftsled till centralparken och vintertid underhåller invånarna två skidspår.

21 Hösmärbacken

Byggandet av Kirstis småhusområde, som det kallades, inleddes 1976. Det består av fem tätt bebyggda delområden i Sunaberget och vid Hösmärbacken. Dessa omfattar sammanlagt 500 bostäder som passar olika livssituationer, från tvårummare på 39 m² till familjebostäder på 122 m². Parkeringen finns i mitten av varje "cell", vilket innebär att gårdarna kan grönska. Projektet utfördes av svenska Oy Tiefundamentti Ab, som tidigare hade inriktat sig på land- och vattenbyggande, bl.a. grävt Päijännetunneln.

22 Hösmärinpuiston koulu och Hösmärinpuiston päiväkoti

Daghemmet och skolan stod färdiga 2005 och ritades av Yrjö Sunto. Träbyggnaden i två våningar lindar sig runt en stor innergård. Att integrera en skola och ett daghem i samma byggnad var i tiden en ny tanke vid byggandet av lokaler för kommunala närtjänster. Genom detta kan man nå funktionella fördelar och höja användningsgraden.

Hösmärinpuiston koulu

23 Den gamla orgelfabriken

År 1937 grundade Jalmari Virtanen en snickarverkstad på sin sommarstuga, som låg i vad som i dag är Jofsdalen. Företaget tillverkade och reparerade stilmöbler. Bland sönerna Virtanen fanns Veikko, som studerade till kantor-organist. Han började bygga orgelverk på sin faders verkstad 1951 och återinförde i Finland den bortglömda konsten att bygga mekaniska musikmaskinerier. Orgelbyggeriet Urkurakentamo Veikko Virtanen Oy är i dag den ledande tillverkaren av kyrkorglar i Finland. År 1987 flyttade fabriken till Träskända, där den verkar under ledning av följande generation. Orglar som byggts av Veikko Virtanen finns bland annat i domkyrkorna i Åbo och i Esbo.

Uvv.fi

24 Jofs

Gator som börjar på Jofs- finns i Esbo på platser där Jofs hemman haft åkrar. Huvudbyggnaden låg norr om den nuvarande järnvägen, nära övergången. Jofs var ett av de fem stamhemmanen i Södriks by, på vars marker hela Esbo centrum har vuxit fram.

Bomärken användes av hemmansägare fram till slutet av 1800-talet. Före det var det vanligt att man inte kunde skriva. I motsats till andra orter tillhörde bomärkena i Esbo gårdarna och inte bönderna. Bomärken användes för att märka ut lös egendom och bland annat för att underteckna tingsprotokoll.

På 1900-talet kallade de finskspråkiga invånarna i trakten huset Joussi, men i ortnamnen har man valt varianten Jouppi.

Två stenyxor har hittats i området, en av dem på södra sidan av Jofsberget, på Sunas gamla åker, nära Jofsvägens krök. Den andra hittades i norr, i dalen väster om Domsbyberget.

25 Bergskärningen

I bergskärningen syns ådergnejs, en migmatit som härstammar från ett forntida havsbotten. Grovkorniga ådror av pegmatit med inslag av granit, som uppstått i samband med ett vulkanutbrott, har trängt in i gnejsen. Stenarterna har blandats under den svekofenniska bergveckningen för 1 900 miljoner år sedan, i ett djup av 10 km och en temperatur av 750 grader. Erosion och tre istider har så småningom slipat ner bergen. Slutligen har människan sprängt sig genom berget för att dra en gata tvärs genom det och för att få fram det vackra stenmönstret, som nu kan glädja alla som promenerar förbi.

Geologia.fi > Kivet

Litteratur

  • Arvostetulla alueella. TV-dokumentär. Lasse Naukkarinen 2010. Ilokuva Oy
  • Elämää lähiössä. Riitta Astikainen, Riitta Heiskanen och Raija Kaikkonen 1997. Sanoma Oy.
  • Espoo – oma lukunsa. Pertti Maisala 2008. Esbo stadsplaneringscentral.
  • Espookirja. Uolevi Itkonen 1992. Esbo stad.
  • Espoon arvokkaat geologiset kohteet. Liidia Petrell 2006. Esbo stads miljöcentral.
  • Espoon arvokkaat luontokohteet. Esa Lammi och Pekka Routasuo 2013. Esbo stads miljönämnd.
  • Byggnadskulturen och kulturlandskapet i Esbo. Erkki Härö 1991. Andra, reviderade upplagan. Esbo stadsmuseum
  • Helsinki Espoo Kauniainen Vantaa. Arkkitehtuuriopas. Arvi Ilonen 2000. Otava.
  • Lagstad – sen vaiherikas menneisyys. Benita Åkerlund. Esbo Hembygdsförening.
  • Kartanoita ja huviloita Keski-Espoossa. Tommi Laakso och Pirkko Sillanpää 2003. Föreningen för Mellersta Esbo
  • Keski-Espoo – kivikauden kylästä kaupunkikeskukseksi. Pirkko Sillanpää och Tommi Laakso 1998. Föreningen för Mellersta Esbo
  • Kuka kaivoi vallihaudat? Webbutställning 1998. Esbo stadsmuseum
  • Byarna i Esbo. De gamla bebyggelsenamnen och bylandskapet i Esbo. Esbo stadsplaneringscentral.
  • Lähiöt ja tehokkuuden yhteiskunta. Doktorsavhandling. Johanna Hankonen 1994. Tampereen teknillinen korkeakoulu, arkkitehtuurin osasto 551. Gaudeamus och Otatieto oy.
  • Sydämellistä yhteiselämää. Espoon koulutaloja 1873–1990. Kari Jormakka 1991.
  • haku.helmet.fi/iii/encore/home?&advancedSearch=true