Hemstadsstigar i Mattby och Olars

Mattby och Olars är goda exempel på områdesbyggande kring övergången mellan 1960- och 1970-talen. Ursprungligen skulle det gamla herrgårds- och villaområdet bli ett litet lokalcentrum i anknytning till Hagalund, men planerna växte och köpingsfullmäktige beslutade att göra Mattby till ett områdescentrum. Tillsammans med Olars bildar Mattby det urbanaste stadscentrumet i Esbo, en tvillingstad med över 30 000 invånare.

Mattby och Olars har fortfarande kvar sina gamla centrum, men tyngdpunkten har förflyttats mot Biskopsbron. I och med metron förväntas området att få allt mer lyft i framtiden.

Esbo.fi -> Mattby-Olars

75 objekt, 13 faktarutor, huvudrutternas längd 23 km:

Mattdalen–Distby

Biskopsbron–Gräsadalen

Notudden

Krokudden

Kvisbacka

Olarsbacken–Lustikulla

Litteratur

Redaktör Pauli Saloranta. Publicerad av Esbo stad i samarbete med Esbo Stadsdelsföreningars Förbund, Matinkylä-Seura och Olari-Seura.

Kartta, kotikaupunkipolut Matinkylä-Olari

Karta som pdf

Beskrivningar som pdf

Mattdalen - Distby

11 objekt, 2 faktarutor, ca 4 km 

Matinkylä. Kuva: EE-mail, Lehdentekijät.

Faktaruta: Planeringen av Mattby

Byggbolaget Haka hade stora planer för Sundsberg, på Esbovikens västkust. Då planerna gick i stöpet, köpte företaget mark i Mattby och erbjöd sig år 1966 att bygga ett samhälle för 9 000 invånare på platsen. Snart höjdes dock dimensioneringen till upp till 35 000 invånare med sikte på år 2000. Enligt planerna skulle man samtidigt få gott om arbetsplatser och tjänster i området.

En ung arkitekt vid namn Simo Järvinen, som var anställd vid Esbo köpings stadsplaneavdelning, fick i uppdrag att dra upp en detaljplan. Han föreslog bland annat att hela området skulle jämnas ut. Det centrala draget i Järvinens rutstadsplan var de halvöppna kvarteren som på insidan korsades av gånggator och på utsidan av körleder som matade in trafiken. Arkitekturen grundade sig på de dimensioner Hakas betongelement hade.

1 Mattbys gamla köpcentrum

Köpcentret blev färdigt 1977. Det var centrum för stadsdelen innan köpcentret Iso Omena byggdes. I början hade köpcentret en god servicenivå: en matvaruaffär, två banker, en restaurang, en bar, ett Alko, en textilaffär, ett apotek, en R-kiosk och en bokhandel. I köpcentret fanns också Matinkylän huolto, som ägs av 170 fastighets- och bostadsaktiebolag i området.

Så sent som 1996 planerades en upprustning av området kring köpcentret med hjälp av EU-finansiering. Nu finns planer på att riva byggnaderna och bygga bostäder på platsen.

På andra sidan Mattsgatan öppnade invånarhuset Kylämaja sina dörrar år 2011. Invånarhuset grundades av föreningen Kalliolan settlementti.

Asukastalo kylämaja

2 Landmärken

Det centrala landskapet i Mattby präglas av de höga husen på 16 våningar, som ritades av professor Erkki Helamaa och som stod klara 1974 och 1975. Objektet är ett undantag bland Hakas produktion, som under tiden vanligtvis inte utnyttjade ryktbara arkitekter. Erkki Helamaa (1924–2014) fungerade som professor i bygglära vid tekniska högskolan i Tammerfors 1971–1988 och sammanställde ännu under sina pensionsår det jättelika verket Vanhan rakentajan sanakirja.

Hs.fi > muistot > Erkki Helamaa

3 Allaktivitetshuset

Allaktivitetshuset ritades av Pirkko von Bruggen och stod färdigt 1984. Som initiativtagare till huset var ungdomsdirektören Kauko Laitinen. Huset används av bland annat daghem samt av bildkonst-, teater- och ungdomsgrupper. I foajén står Riitta Ilaris målning La Gioia från 1984. Namnet är italienska och betyder glädje. Till verket hör också en bård som lindar sig runt foajén.

Matsstråket bildar den centrala axeln i rutstadsplanen och som en fortsättning på den syns ett landmärke, vattentornet i Gäddvik från 1968, som också betjänar Mattby.

4 Mattby aktivitetspark

I aktivitetsparken ordnas ledd och självständig verksamhet för barn och barnfamiljer. Små skolelever kan under terminerna äta mellanmål mot betalning under eftermiddagar. Under kvällar och veckoslut kan invånare och föreningar använda lokalerna för möten, evenemang och fester.

Stadsdelsföreningen Matinkylä-Seura grundades 1970 och den har som vana att årligen ordna en karneval i maj och strömmingsmarknad i början av september i parken.

Allaktivitetsparkens byggnad ska rivas och på dess plats byggs ett nytt hus i trä. I den östra ändan av parken byggs ett stort daghem. Byggarbetena kommer att utföras under 2017–2018. I arkitekttävlingen för byggnaderna var det vinnande förslaget "Salamanteri" av arkitektbyrån K2S och Byman–Ruokonen.

Espoo.fi > Matinkylän asukaspuisto

Intsys.fi > Matinkylä-seura

k2s.fi > projektit > Matinkylä

5 Det första höghuset i Mattby

Höghusen A–D vid Mattstråket 7 stod klara 1969 och året därpå stod E–H klara. Husen ritades av Guy Michael och Aino Virpi Maamies. Grundstensläggningen av det första huset var en festlig tillställning, där deltagarna bland annat omfattade statsminister Mauno Koivisto. Under de senaste åren har husen genomgått de första stora ombyggnaderna under sin livscykel, bland annat en fasadrenovering.

Faktaruta: Områdesbyggande

Då den stora flykten från landsbygden inleddes på 1960-talet hade byggindustrin precis lärt sig att producera betongelement på löpande band. Tanken var att i snabb takt för inflyttarna bygga hyresbostäder som till och med kunde rivas då människorna blev förmögnare och flyttade till ägarbostäder.

Landskommunerna och köpingarna i trakten kring Helsingfors var inte förberedda på den planläggning och anläggande av kommunalteknik som tillväxten krävde. Inom områdesbyggandet kunde dessa, liksom markanskaffningen, finansieringen och bostadssparandet sammankopplas i samarbete med de största bankerna. Under statens ledning strävade man efter effektivitet med hjälp av serier och rutnät.

Förorterna som vuxit fram som en följd av områdesbyggandet revs inte senare, utan man började istället rusta upp dem under omfattande förortsprojekt. I dag bor omkring en miljon personer på olika håll i landet i förorter.

Gemensamt objekt: 10 Mattby idrottspark

6 Diktkällan

Verket var Esbo stads och byggbolaget Hakas 20-årsgåva till Mattby 1988. På en plats där tidigare ett fyllgubbsbefolkat buskage stått planerade skulptören Laila Pullinen ett miljökonstverk. Uppe på bibliotekets gård finns en springbrunn, från vilken vattnet strömmade ner längs den obrutna klipphällen ner i bassängen. Antikens Leda i form av en bronsfigur kallar folket som vandrar i ett grått rutplan att komma och ta del av ordkonsten.

Professor Laila Pullinen (f. 1933) är en av de mest ansedda finländska skulptörerna av vår tid. Pullinens arbeten har ställts fram på olika håll i världen allt sedan 1950-talet och hon har fått Pro Finlandia-medaljen samt utmärkelsetecken från flera olika länder. Under sin studietid i Italien fördjupade Pullinen sig i klassisk bildhuggarkonst och bland annat i planering av springbrunnar. Tyvärr sprängde Haka berget där Diktkällan stod så att det uppstod hårfina sprickor, vilket innebär att vattnet inte längre får strömma ner längs berget.

Wikipedia > Laila Pullinen

7 Matinlahden koulu

Skolan, som stod klar 1970, var ursprungligen en folkskola under namnet Matinkylän kansakoulu. Byggnaden ritades av arkitektbyrån E. von Ungern-Sternberg & co. Byggnaden utvidgades 2005 genom att man lade till en ny matsal, som sammankopplar de gamla byggnaderna. Utbyggnaden ritades av arkitektbyrån Kouvo & Partanen. Samtidigt renoverades byggnaden grundligt och den fräschades upp bland annat genom att man förnyade fasaderna, värmeisoleringen, fönstren och luftkonditionering.

I dag hyser byggnaden en skola med nästan 500 elever i åk 1–6 samt både specialundervisning och förskola. I byggnaden ordnas också eftermiddagsverksamhet för skolelever.

Mfa.fi/arkkitehtiesittely

Kouvo-partanen.fi > Matinlahti

Matinlahden koulu

8 Mattby kapell

Kapellet, som ritades av arkitekten Erik Kråkström, stod klart 1977 och renoverades grundligt 2002. I kapellet finns samma rödtegelspräglade stämning som i daghemmet Matinmetsän päiväkoti och i allaktivitetshuset.

Espoonseurakunnat.fi > Olari 

9 Mattskogen

Den bergiga parken anlades enligt en rutstadsplan. Som en följd av ett förortsprojekt planerades här på 1990-talet olika slag av lek- och spelverksamhet eller dekorativa planteringar i alla hörn av parken.

10 Tiistilän koulu

Skolan, som har nästan 700 elever, bildades 2012 genom att slå samman två skolor som verkat intill varandra: Matinkylän koulu, grundad 1976, och Tiistilän koulu, grundad 1984 och vald till årets skola av Undervisningssektorns Fackorganisation OAJ år 2011. Skolbyggnaderna byggdes om 2003 och samtidigt byggdes mellan dem en tillbyggnad, som ritades av arkitektbyrån Aarne von Boehm. Förutom en förskola finns här startklasser och förberedande undervisning. Skolan har en mångkulturell prägel och till dess verksamhet hör månatliga evenemang med allsång, temadagar och jippon.

I foajén hänger två stora och färgsprakande målningar av Eila Ekman-Björkman från 1984 och 1985.

Tiistilän koulu

11 Råberget

På berget ligger en gammal bygräns och det högsta stället i Mattby, 34,3 meter ovanför havsytan. Berget var en ö efter istiden och låg i Litorinahavet, som var en föregångare till Östersjön. På bergets nordvästra hörn finns ett klapperstensfält, det vill säga stenar som slipats av vatten och is och samlats invid en forntida strand. I början av 1970-talet föreslog stadsdelsföreningen Matinkylä-Seura att en simhall skulle byggas i berget. Ärendet undersöktes, men det framskred aldrig.

Biskopsbron - Gräsadalen

14 objekt, 3 faktarutor, ca 4 km

1 Biskopsplatsen

Biskopsplatsen utgör ett urbant centrumområde för Mattby i början av 2000-talet. Många av namnen i trakten börjar med Biskops-, vilket är en syftning till en forntida Biskopsby som låg i trakten. Dokument från 1600-talet nämner också namnet Biskopsböle, som kan ha varit en by eller ett hemman, eventuellt ett hemman som ägdes av en biskop. Biskopsby smalt i varje fall samman med Mattby för hundratals år sedan.

Iso Omena

Köpcentret Iso Omena, som ritades av arkitektbyrån Mauri Tommila, blev färdigt 2001. I och med en upprustning av stadscentrumen i Esbo höjdes detta fyra våningar höga köpcentret med mer än 100 olika affärer i Mattby.

I och med metron kommer köpcentret att utvidgas och år 2016 förväntas det finnas över 200 affärer. Samtidigt utökas köpcentrets energieffektivitet till LEED-certifikatets platinanivå – som första i Finland. Detta sker genom installation av ett grönt tak, solpaneler på 600m2, vattensparande kranar och ledbelysning.

I köpcentret finns också Esbo stads ungdomsinfo yESBOx, Äppelbiblioteket och ett samservicekontor. Den finska församlingen i Olars har Finlands första köpcenterpräst i Iso Omena. Här finns också Stillhetens kapell, som är avsett för alla som vill stanna upp och lugna ner sig.

Isoomena.fi   

Helmet.fi > Äppelbiblioteket

Espoonseurakunnat.fi > Olarin seurakunta

3 Biskopsbron

Biskopsbron sträcker sig över Västerleden och sammanbinder de två stadsdelarna Olars och Mattby. I väst finns Biskopsportens företagskoncentration, i öst Biskopsbergets bostadsområde.

Fortums hus användes ursprungligen av Finstroy, som var en bulvan för de stora byggaffärernas Sovjethandel. Därför finns en lyxig bastulokal i byggnadens översta våning. Efter att Sovjetunionen upplöstes köpte Esbo Elektriska huset mitt under recessionen år 1991.

Faktaruta: Den gamla bosättningen i Mattby

Efter de senaste krigen började områdena intill Jorvasvägen fyllas av inflyttare från Helsingfors, där det började bli trångt. Den största delen av de nyinflyttade var finskspråkiga arbetare: både kommunister och socialister hade var sitt eget folkets hus, och handelslaget var naturligtvis Elanto.

År 1946 grundades idrottsföreningen Matinkylän Akilles. Föreningens verksamhetsområde sträckte sig från dagens Hagalund till Stensvik. Ofta tävlade föreningens representanter mot det borgerliga Esbo IF från Bemböle.

På 1970-talet hade området förvandlats till ett stämningsfullt förfallet område med villor i trä. Området döptes till Biskopsberget. I och med köpcentret Iso Omena inleddes en förändring, som under de senaste åren accelererat i väntan på metron. Nya höghus och kontorsbyggnader stiger intill Västerleden.

Espoonakilles.fi > Tietoa Akilleksesta

Se Kvisbacka, objekt 9: Matinkylän Pirtti

4 Västerleden

Västerleden, huvudleden i södra Esbo och i Kyrkslätt, är en av de livligaste vägarna i Finland. Den här sträckan används varje vardag av mer än 53 000 fordon.

Den första versionen av Västerleden, det vill säga Jorvasvägen, öppnades 1937. Då trafiken ökade omvandlades vägen till en motorväg år 1965. Det tredje skedet av Västerleden färdigställdes 1995. Nu ska Mattby äntligen få ramper också i riktning mot Helsingfors.

Det var inte självklart var Jorvasvägen skulle dras. Alternativen omfattade Alberga, Granö och Drumsö. Det sista alternativet valdes, bland annat med motiveringen att antalet broar skulle sysselsätta fler under byggnadsskedet.

5 Planer för Tunnparken

Tyngdpunkten i Mattby centrum förflyttas västerut, då olika funktioner koncentreras intill den nya metrostationen.
Tunnparken ska bli en trivsam centrumpark, vars södra kant ska kantas av en ny simhall och en ny samskola, Meri-Matin yhtenäiskoulu, som placeras alldeles framför metrocentrumet. I samband med skolan placeras också ett vuxengymnasium och en ungdomslokal.

I samma kvarter med simhallen byggs ett hotell, ett spa, affärslokaler och bostäder. På detta sätt eftersträvas besparingar i byggkostnader och intäkter av markanvändningsavgifter. Byggandet av simhallen ingår i stadens investeringsplan för åren 2016–2017.

Ett seniorcentrum ska placeras intill Finnviksvägen, nära metrostationen.

Espoo.fi > Matinkylän keskus uudistuu voimakkaasti

6 Metrocentrumet

Metrostationen i Mattby ska bli färdig 2015 och den kommer att fungera som slutstation ända tills förlängningen av metron blir färdig någon gång under 2020-talet. Stationen förväntas ha 30 000 resenärer varje dag. Den planeras av arkitektbyrån HKP.

Direkt ovanpå stationen byggs ett metrocentrum, som omfattar en busstation, infartsparkering och en utbyggnad av köpcentret Iso Omena. Till tredje våningen av metrocentrumet flyttar biblioteket, hälsostationen, rådgivningsbyrån, ungdomspolikliniken och samservicekontoret.

Lansimetro.fi > Mattby station

Ncc.fi > Ison Omenan laajennuksen ja Matinkylän metrokeskuksen peruskivi muurattiin

Gemensam faktaruta: Västmetron

Den västra delen av Helsingforsmetron har planerats sedan 1950-talet. Ett beslut i frågan, som påverkar södra Esbo på många sätt, fattades äntligen 2008. Ett annat alternativ hade varit att utveckla ett nätverk av snabbspårvägar.

Metroprojektet som omfattar en 14 km lång dubbeltunnel med spår och underhållssystem samt sju nya stationer förväntas stå klart 2015. Kostnaderna uppskattas uppgå till en miljard euro. Samtidigt övergår man till automatiserade metrotåg som ska trafikera med 2,5 minuters mellanrum. Stationen förväntas ha 100 000 resenärer varje dag.

I juni 2014, efter spännande utvecklingsgångar, fattades ett beslut om att förlänga Västmetron till Esboviken.

Lansimetro.fi   

7 Kompletterande bebyggelse

Att metron kommer till Mattby har redan i flera år varit synligt i att byggandet blivit livligare och i att tomters användningsändamål blivit mer bostadsinriktade.

Byggnaderna från 1974, som tillhört yrkesskolan i Mattby, revs 2007–2008 och i stället för dem byggdes under åren 2011–2014 bostadshöghus. Samtidigt förbereddes i detaljplanen plats för en utbyggnad av hälsocentralen och daghemmet. Dessutom utvidgades Hemängsparken söderut mot Mattsgatan. 

8 Mattgården

Mattby nämns i jordeboken redan på 1540-talet. Senare låg en herrgård, Mattby gård, på bytomten. Huvudbyggnaden brann ner i slutet av 1940-talet och den nya huvudbyggnaden kallas nu Mattby gård eller Mattgården.

År 1965 sålde hemmansägaren Hilding Fredriksson 185 hektar för 8 miljoner mark till byggföretaget Haka. Affären hade en mycket stor inverkan på hela traktens framtid. Jordbruket fortsatte dock ända in på 1970-talet. Gårdens ladugård brann ner 1971 efter att några småpojkar lekt med elden. I dag används herrgården av eleverna i åk 1 i Mattbergsskolan.

9 Hälsostationen

Hälsostationen, som blev färdig 1992, ritades av Esboborna Timo och Tuomo Suomalainen. Arkitekternas mest kända verk är Tempelplatsens kyrka i Helsingfors. Vid planeringen av Mattby ombads bröderna Suomalainen att skapa en motpol till den grådaskiga raden av höghus. Byggnaden är emellertid stympad, eftersom en socialcentral som hör till helheten ännu inte har byggts.

10 Idrottsparken

Mattbys idrottspark har en friidrottsplan, tre ishallar, en uppvärmd och en kall konstgräsplan, tre tennisplaner, en basketplan, en skatepark vid namnet "Lapio", ett område för parkour och ett för pannafotboll och en idrottslekpark. Ursprungligen innehöll planerna en simhall, men nu ska den i stället byggas i metrocentrumet i Tunnparken. Författaren Leena Lehtolainen, som också själv bott i Mattby, har placerat händelserna i en del av sina deckare i området.

I korsningen vid Gäddbergsvägen byggs den kristliga Majakka-församlingens kulturcentrum Valotalo. Byggnaden kommer att innehålla en sal för 700 personer, ett daghem, lokaler för klubbverksamhet och möten samt en lunchrestaurang.

Esbo.fi > Idrottsanläggningar

Leenalehtolainen.fi > About me

Majakka.net > Espooseen nousee Suomen ensimmäinen kristillinen kulttuurikeskus

11 Gräsadalen 

Gräsanojan pääuoman pituus on 3,5 km Mankkaalta Haukilahteen. Ojan latvahaaroja ovat Turvesuolta alkunsa saava Mankkaanpuro ja Suurpellosta tuleva Lukupuro. Vesistön valuma-alueen laajuus on kaikkiaan lähes 26 km2, josta suurin osa Espoossa ja hieman Kauniaisissa. Gräsanojan varrella on viheralueiden ketju, joka on tärkeä sekä maisemallisesti että kasvillisuuden ja eläimistön kannalta.

Nyt Gräsanojan länsirannalle on rakentumassa uusi Matinpuron asuinkortteli entiselle teollisuusalueelle. Kävelysillan kupeessa on huvila vuodelta 1940.

Faktaruta: Naturen vid Gräsaån 

En naturinventering om vattenväxterna i Gräsaåns nedre lopp, som Esbo stad lät göra 2008, visade att de vanligaste växterna var vattenpilört, näckrosor och högre up i ån även sjöfräken. Längs stränderna växer rikligt med svärdsliljor, kavldun och videört. Längs med Gräsaån planterades i tiden också mycket vitpil.

Åns nedre lopp har muddrats och breddats, vilket lett till att ån eutrofierats i och med att vattnet börjat flyta fram långsammare. Då havsnivån ligger högt ändrar flödet tillfälligt riktning på en sträcka som omfattar flera hundra meter.

Den ursprungliga öringstammen i Gräsaån har försvunnit, men föreningen Virtavesien hoitoyhdistys har planterat in öring från Ingarskila och Auraån. Gäddor och braxnar leker i ån. En del fladdermöss har också observerats i området. Sammanlagt 83 par häckande fåglar av 27 olika arter observerades år 2008, de flesta bland dem lövsångare och näktergalar samt olika slags trastar och sångare.

Virtavesi.com

Se faktarutan Gräsa gård

12 Mattlidens skolcentrum 

Den äldsta delen av det svenska skolcentrumet stod färdigt 1959, utbyggnaden 1999. Till helheten hör Mattbergets daghem, Mattbergsskolan för åk 1–6, Mattlidens skola för åk 7–9 och Mattlidens gymnasium. Gymnasiet är det enda svenskspråkiga i Esbo. De högre klasserna och gymnasiet har anor tillbaka till Drumsö och 1957, i Drumsö svenska samskola som 1975 flyttades till Mattliden. Skolans campus har nu sammanlagt över 1 000 elever. 

Mattliden.fi

13 Esztergomsparken

Parken har fått sitt namn enligt en av Esbos vänorter, som ligger i Ungern, norr om Budapest, invid en krök i Donau. Esbo har för närvarande tio vänorter på olika håll i världen.

Hungary Tourist Guide > Esztergom

Extra objekt: 14 Frisans bybacke

Bybacken är både landskapsmässigt och historiskt värdefull. Backen låg ovanför havet redan i början av det första årtusendet, då en smal vik sträckte sig 2 km in i landet vid Finno. Kring 1400-talet uppstod en by på backen. Byn kallades först Frisby, senare Frisans. Bakom namnet finns sannolikt tilltalsnamnet på en av stamhemmanets husbönder.

På 1500-talet fanns det två hus i byn, vilka slogs samman till ett hemman kring 1600. Frisans blev ryttarhemman år 1644. Ägaren Olof Eriksson utvidgade sina ägor genom att ansluta Kaitans till dem. År 1682 ägdes rusthållet av majoren Filip Sass, som var kommendör för Nylands infanteriregemente. Ett år senare övertogs gården av länskamreren Hans Godhe, som dessutom anslöt granngården Dystby till ägorna.

Den sista huvudbyggnaden i Frisans byggdes uppenbarligen i början av 1800-talet och revs på 1970-talet. Slänten, som ännu pryddes av en väderkvarn, omvandlades till ett utsiktstorn. Kvar finns ännu en stenfot, stenmurar och en riklig ängsväxtlighet, gamla syrenbuskar samt två stora lindar som växer på var sida om den gamla vägen.

Odlingstraditionerna fortsätter vid foten av bybacken, där Esbos största område för odlingslotter finns i dag, sammanlagt 225 lotter.

Förlängningen av Finnviksvägen kommer att gå över dalen på södra sidan av bybacken, längs en utsiktsbro, på vägen mot den nya stadsdelen i Finno.

Notudden

13 objekt, 1 faktaruta, ca 4 km

1 Etelä-Espoon ratsastuskoulu

Ridskolan som ligger i dalen mellan två bergsryggar inledde sin verksamhet 1978. Staden köpte området 1986. I dag finns det 25 stallplatser. På gården bor också en hönsskock som leds av tuppen Harry, två får och åsnan Giuseppe. Vid skolan verkar också ridsällskapet Etelä-Espoon Ratsastajat.

Eerk.fi

2 Finnoviken

Den före detta havsviken uppdämdes 1963 till en sedimenteringsbassäng för reningsverket och nu fungerar den som överflödesbassäng. Reningsverket ska före 2020 flyttas till Blombacken i Morby, dit det sprängs en tunnel från Finnoviken. Bassängen är värdefull för fågelbeståndet, men på grund av sättet den skapats på är den inte ett skyddsobjekt. Den kommer att utvecklas som naturobjekt också i fortsättningen.

På västra delen kommer det gamla kraftverket att kvarstå. Kraftverket byggdes år 1977 för Esbo elektriska och ägs i dag av Fortum. Det producerar elektricitet och fjärrvärme för sammanlagt cirka 4 000 GWh årligen.

I och med förlängningen av Västmetron byggs det en ny stadsdel för 17 000 invånare i Finno. I samband med metrocentralen ska ett köpcentrum och höga hus byggas.

Fortum.com > Sähkön ja lämmön yhteistuotanto Suomessa  

Hsy.fi > Finno avloppsreningsverk

Ramboll.fi > Blominmäen jätevedenpuhdistamo   

Espoo.fi/finnoo

3 Naturstigen

Runt uppdämningsbassängen löper en naturstig på 1,7 km som Esbo miljöcentral upprätthåller. Stigen iståndsattes 2009 så att den nu är lättframkomlig. Invid den finns två fågeltorn från vilka man kan följa med våtmarksfåglarnas aktiviteter och också byggandet av stadsdelen Finno.

Faktaruta: Östersjön

Östersjön är till sin storlek världens näst största brackvattendamm. Den utvecklades för ungefär 7 000 år sedan från det saltare Litorinahavet, då landhöjningen sänkte de danska sunden. Havets yta är 422 000 km2 och avrinningsområdets omfattning är 1,7 miljoner km2.

Jämfört med oceanerna är Östersjön grund – det djupaste stället är 459 meter och finns väster om Gotland, medeldjupet är 55 meter och särskilt i Finska viken bara 37 meter. Detta tillsammans med en småskalig kust och skärgård gör ekosystemet känsligt för oljeutsläpp och näringsbelastning. Sällsynta djurarter är bland annat den baltiska vikaren och tumlaren. För sjöfarten och båttrafiken finns 8 200 kilometer märkta farleder längs Finlands kust.

Östersjöns kommande skeden påverkas av att jordskorpan rätas ut efter att ha pressats ihop under förra istiden. Processen fortsätter ännu länge, efterhand i allt långsammare takt. Om 150 000 år är det enda som finns kvar av Östersjön sannolikt några djupa sänkor.

Östersjöportalen 

Strandpromenaden i Esbo fortsätter längs kustlinjen ända till Bastvik.

Esbo.fi > Strandpromenaden   

4 Sepetviken

Inne i Sepetviken fanns sedan 1700-talet ett fiskartorp vid namnet Sepet, därav namnet. I båthamnen som förvaltas av Sepetvikens båtklubb finns 96 båtplatser.

Sepetvikens Båtklubb

5 Gravröse

På toppen av en brant klippa, på 14–16 meters höjd över havet på en privat tomt, finns ett lågt gravröse från brons- eller järnåldern. Röset har en diameter på 4,5 meter och 1–2 stenlager. Under tidens gång har röset spritts ut något, men nu är det skyddat av lagen om fornminnen.

6 Villa Pentry

Villa Pentry. Kuva: Marko Oikarinen

Villan byggdes ursprungligen nära Viborg, varifrån köpmannen, senare kommerserådet Mattrosoff, lät flytta den till Notudden 1915–1916. Längst ut på udden färdigställdes 1949 en bastubyggnad planerad av Aarne Ervi. Villans park är numera förvildad. Huvudbyggnaden i jugendstil reparerades 1992. Villan har en gång i tiden fungerat som paviljong för Espoon Pursiseura men nu har den redan länge varit en restaurang.

På Notudden fungerade på 1800-talet en snickeriverkstad vars produkter fraktades till kunderna över havet, eftersom det inte fanns vägar i området. I klipporna på Notudden bröt bland annat kinesiska och ryska arbetskarlar nubbsten på 1910-talet. Stenen transporterades sedan till Helsingfors, Tallinn och S:t Petersburg. Av de sämsta stenarna byggdes en lång brygga som existerar än i dag. Bryggan byggdes sedan ut med brokistor i trä. Till bryggan ledde en smalspårig järnväg.

Espoonpursiseura.fi

7 De fredade tallarna

Fem tallar med diametern 210–270 cm fredades 18.3.1982.  

8 Villa Carlstedt

Restaurangägaren Johan Wilhelm Carlstedt och hans hustru Amanda lät 1913–1915 bygga en villa som planerades av arkitekten Lars Sonck. Byggnaden med mansardtak är till sitt utseende mycket exotisk; den för tankarna till fornnordisk hallbyggnader och orientalisk pagodarkitektur. Bredvid sin fars villa lät konstnären Johan Birger Jarl Carlstedt 1930 bygga en funktionalistisk ateljébyggnad som han själv planerat. Hans hustru var den berömda pianisten France Ellegaard. Runt villan finns en särpräglad och frodig park med en damm, trappor och sällsynta växter. Parkplanen gjordes av Paul Olsson 1915.

Wikipedia > France Ellegaard

9 Stora Kalvholmen 

Holmen har en areal på 25 hektar. Den hör till Esbos äldsta och vackraste villaöar. Redan före villaepoken fanns det på Stora Kalvholmen fiskarbosättning som hörde till Gräsa gård. Den första villainvånaren från slutet av 1870-talet var kommunalrådet, bankdirektören och svekofilen Abel Landen som lät bygga Röda Villan.

Arkitekten Mieritz planerade år 1896 för Landens dotter Hildur och hennes man, professor i grekiska Ivar A. Heikel, en stor utsmyckad villa som har bevarats i nästan ursprungligt skick.  Abel Landen lät 1897 bygga ett stort lusthus som efterliknar Poseidons tempel på den närbelägna klippudden som överraskning för sin svärson. I lusthuset finns också en stor målning som föreställer Poseidon.

På den västra udden ligger Landens sons hus Gula Villan som numera inrymmer en sommarrestaurang. Största delen av ön är stadens rekreationsområde, dit man kommer med turbåt från Nokkala udd.

10 Nokkala

Flera gamla fiskarbyggnader har bevarats på Nokkala. På platsen fanns ett fiskartorp redan i slutet av 1700-talet. I hamnen som förvaltas av båtklubbar finns 176 båtplatser. Med en turbåt kommer man till rekreationsområdena i Esbo skärgård och man kan också delta i utflykter med skärgårdsbåtarna.

Esbo.fi > Skärgårdstrafik  

Visitespoo.fi

11 Mattby

I Mattviken finns en 400 meter bred, grund sandstrand av vilken 150 meter är övervakad. Här finns också en 75 meter lång brygga. På vintern värms ett omklädningsrum upp för vinterbadare.

Esbo.fi > Badstränder  

12 Café Merenneito

Det nuvarande strandkaféet var 1948–1989 Dillemuthies villa. Därefter övergick byggnaden till Sparbankens institut, tills den kring 1996 överläts i stadens förvaltning. Nu håller företagarfamiljen Lähderinne kafé i villan.

Öster om kaféet, på den före detta båtbryggans fot, står Ulla-Kirsi Junttilas verk Kristallimaja, som skapats till ära av Esbos 550-årsjubileum år 2008 och vars utgångspunkt är ljuset som en kristallkula bryter. I verket ingår ett lusthus i stål och en åskådarbänk.

www.vimeo.com/91899212 (Kristallimaja)

13 Kompletterande bebyggelse

Rivningen av före detta Sparbankens institut och hotell Matinlahti på Strandbacken 5 år 2012 har gjort det möjligt att anvisa två nya bostadskvarter på en god plats invid havet.

Redan 2011 byggdes söder om institutet på Strandbacken 1–3 utgående från det vinnande bidraget i en arkitekttävling sju parhus och fyra höghus. De planerades av Kirsi Korhonen och Mika Penttinen. Havsutsikten har maximerats från alla lägenheter genom stomlösningar och stora fönster. De täckta bilplatserna är anpassade till miljön med torvtak.

Krokudden

8 objekt, 1 faktaruta, ca 3 km

(6) Brudkällan

(7) Matinlahden koulu

1 Strandskogen

Parken Strandskogen är Lions Club Esbo–Mattbys park som Lions förbundit sig att underhålla. Organisationen ordar årligen ett traditionellt fastlagsevenemang – ifall det finns tillräckligt med snö. I parken finns bland annat en rasthage för hundar samt en backe av fyllnadsjord som vintertid erbjuder en av områdets bästa pulkabackar.

Lions.fi > Espoo Matinkylä

2 Krokudden 

Redan på 1870-talet byggde Helsingforsborna sommarvillor på Esbos stränder. Till staden tog man sig på den tiden med ångbåt. Sedan dess har förbindelserna blivit snabbare, invånarna bor här året om och många av strändernas samhällen har blivit kompaktare, nästan som villastäder. Krokuddens byggda miljö är trots detta fortsättningsvis ganska enhetlig och bildar en unik helhet.

3 Villa Koli

Arkiater, medicine och kirurgie doktor Juho Jaakko Karvonen lät bygga Villa Koli 1915. Villan ritades av Finlands första kvinnliga arkitekt Wivi Lönn. Hon tappade bort ritningarna till villan på väg från Helsingfors till byggplatsen, men återfick dem via en tidningsannons, och huset kunde byggas. Före det stod släkten Lojanders Villa Kolikari på stranden.

Vid samma tider som Karvonen lät doktor Äyräpää bygga en villa som fick namnet Villa Kari. Detta kan vara orsaken till att namnet Kolikari har blivit kvar i folkmun då man talar om Villa Koli.

Villa Koli renoverades grundligt 1985. Den fritt växande omgivningen som är typisk för epokens villor har i dag krympt i och med den allt kompaktare bebyggelsen. Byggnaden med gård är skyddad enligt lagen om skyddande av byggnadsarvet.

Bakom sundet syns Brändholm, det vill säga den brända holmen.

4 Bostadsaktiebolaget Iirisranta

Husgruppen blev färdig 1984. Planeraren Harto Helpinen är Esbos före detta generalplanechef. Helheten, som bildar en intim gårdsplan och omfattar 13 bostäder, har en mellaneuropeisk stämning.

Bostadsbolaget Iirisranta har också en båthamn. Då Esbo strandpromenad skulle dras förbi hamnen uppstod en komplicerad tvist som löstes först i Högsta förvaltningsdomstolen år 2009 och som har gett upphov till åtminstone ett examensarbete på universitetsnivå.

Iirisranta.fi

Maankaytto.fi > artikkeli Case Iirislahti, Iirislahden rantaraitti (pdf)

Helda.helsinki.fi > Anna-Maarit Hurmerannan tutkielma: Oikeus rantaan - Tapaustutkimus Espoon rantaraitista

(11 Gräsadalen och faktalåda: naturen vid Gräsaån)

5 Irisviksbron

Kävelysilta Iirislahdessa. Kuva: Tuire Ruokosuo.Bron går över Gräsaån precis där den rinner ut i havet.  

Esbo strandpromenad är en nästan enhetlig promenad- och cykelväg på 39 km längs kustlinjen från Tarvaspää till Stensvik. En karta över promenaden har tryckts upp och det finns också en mobilapplikation.

Esbo.fi > Strandpromenaden    

Faktaruta: Gäddvik

Gäddvik är känt som namnet på det gamla enskilda hemman som låg på den norra stranden av viken med samma namn. Det finns ett omnämnande från 1540-talet om den självständiga byn Geddeuik som sedermera smälte samman med Olarsby.   På 1700- och 1800-talen var Gäddvik ett torp. Det blev sedan namnet på det moderna bostadsområdet på 1960-talet, då det också översattes till finska som Haukilahti.

Själva gäddan är en välkänd rovfisk som också figurerar i Kalevala.

Matvk.fi > Matinkylän venekerhon historiaa   

Espoonmerenkulkijat.net

Haukilahdenvenekerho.fi   

Wikipedia > Hauki

6 Irisviksvägen 33

Husklungan stod färdig 1973 och ritades av Erkki Kuoppamäki. Husen som har stomme i trä och tätning av plankor omges på tre sidor av en traditionell centralgård, som de separata gårdarna anknyts till med portar. Den fjärde sidan avgränsas av bastubyggnaden.

7 Esperantovägen

Vägen har fått sitt namn för att ära professor Vilho Setälä som bodde på området och var banbrytare i esperanto. Polacken Ludwig Zamenhof föreslog år 1887 ett språk som skulle vara så lätt som möjligt att lära sig och fungera som ett jämlikt instrument för internationell kommunikation.

Esperanto.fi

(10 Mattby idrottspark)

Extra objekt: 8 Gäddviks vattentorn

Tornet stod färdigt 1968 och ritades av Erkko Virkkunen. Behållarens volym är 4 100 m3. Tornets utsiktsplatå är öppen för allmänheten när det inte finns snö. Tornets höjd är 76 meter över havet. I tornet finns restaurang Haikaranpesä.

Kvisbacka

12 objekt, 2 faktarutor, ca 3 km

1 Kvisbacka köpcentrum

Köpcentrumet stod klart 1975 och är planerat av Simo Järvinen och Eero Valjakka. I och med köpcentrumet flyttades Olars centrum snart från Romens bygata till Kvisbacka. Torget omges av affärer, Olars församlings kapell samt Olarin Huolto, som grundades redan 1971 och ägs av husbolag i Olars.

Espoonseurakunnat.fi > Olarin kappeli   

Olarinhuolto.fi

Faktaruta: Hiphop i Olars

Kring köpcentrumet rotade sig en stark skateboardkultur i slutet av 1980-talet. Som en fortsättning på den utvecklades den brett kända hiphopscenen i Olars, vars kvällar ordas ett par gånger per år i Davisto och Olarius på Romens bygata.

Tidiga föregångare för den hembygdsmedvetna musikstilen var Big Janne Dee och Raimo. Av Trio MC Taakibörstas medlemmar är Kehäkettu för sin del numera en Helsingforsboende radioperson. En färska listaetta från våren 2014 från Olars är duon Jeijjo & Nupi. Traditionen som rotat sig djupt i stadsdelen puffas framåt av skivbolaget Olari 21 Musiikki som grundades 2013.

Olari21musiikki.fi

2 Kvisbackastråket

Stråket är en huvudled för gång- och cykeltrafik. Planläggaren Simo Järvinen hade tänkt sig att stråket skulle vara en del av hela Olars och Mattbys gemensamma centralaxel.

Det karakteristiska draget för Kvisbackas fasader är kraftiga rutfält, som beror på systemet med pelare och plattor som Arvi Arjatsalos byggnadsföretag använde. En enhetlig modulstruktur bär upp väggarna i rödtegel så att en omväxlande bostadsarkitektur blir möjlig och kvarterens koordinatsystem med torget i centrum samtidigt följs.

Kvisbackas andra byggare Puolimatkas hus fodrades däremot med betongelement.

3 Jordklotsgatan 8

Huset stod klart 1978 och ritades av arkitektbyrån Järvinen–Valjakka samt byggdes av byggnadsföretaget Arjatsalo. Huset är den sista handmurade byggnaden i Olars.

Nästan alla gatunamn i Kvisbacka anknyter till himlakropparna och deras rörelser. På Gamla Olars sida däremot kommer många namn ur skeden i solvarv som kan förnimmas med sinnena.

4 Frisans

Frisans är ett tydligt avgränsat frontmannahusområde från 1940–1950-talen som avskurits från Frisans gårds ägor. Det har byggts långt genom talkoarbete och har också utvecklats enligt talkoprincipen. Många tomter har under årens lopp delats och byggts ut. Av invånarna i Frisans är den före detta statsministern, EU- kommissionären Jyrki Katainen den mest kända.

Om gården se Biskopsbrons objekt 14 Frisans bybacke

Faktaruta: Frontmannahusen

Efter fortsättningskriget saknade 11 procent av Finlands befolkning bostad på grund av bombningarna och områdesöverlåtelserna. En stor del av industrins kapacitet hade gått förlorad och materialbristen var stor. Under återuppbyggnadsperioden gynnades därför frontmannahus i trä, som var industriellt förbehandlade och kunde resas på egen hand. Det fanns flera versioner av hustypen, som alla hade skorsten i mitten och fyra rum med eldstäder omkring den. Ett brant tak innebar att man kunde få en vindsvåning som man kunde hyra ut. I städerna placerades husen på gatuändan av de långsmala tomterna, så att det blev plats för nyttoträdgårdar.

Mfa.fi > Jälleenrakennuskausi

5 Tähtiniityn koulu

Skolan som blev färdig 1986 ritades av Timo och Tuomo Suomalainen. Byggnaden som vänder ryggen till gatan representerar friformad modernism. Ingångarnas intryck mjukas upp av pergolor i trä.

Den sammanslagna grundskolan har cirka 340 elever av vilka största delen går i den tvåspråkiga finsk-engelska undervisningen. Dessutom ordnas det undervisning för lindrigt och medelsvårt handikappade personer. Idrottsföreningar och musikskolor samt Esbo konstutövande skola ordnar klubbverksamhet i skolans lokaler.

I Tähtiniityn koulu betonas livsfärdigheter samt att lära sig självmedvetande och goda vanor. Tähtien koulun laulu anknyter till rymdtemat som namnen i Olars har.

Bakom skolan invid Friisinkalliontien finns Markku Hakuris skulptur Tähtilisko från år 1986, materialet är Cor-Ten-stål som rostar på ytan.

Kuitinmäen koulu  

Vimeo.com > Tähtilisko: Markku Hakuri

6 Kuitinmäen koulu

Skolan blev klar 1983, och är planerad av arkitektbyrån Perko & Rautamäki. Den byggdes om 2009. Skolan för årskurserna 7–9 med cirka 330 elever har också tvåspråkiga klasser för finsk-engelsk undervisning, musikbetonade klasser samt ett rikt utbud av kurser i uttrycksförmåga. Flera idrottsföreningar ordnar verksamhet i skolans lokaler om kvällarna.

Espoo.fi > Kuitinmäen koulu

7 Bostadsaktiebolaget Piispankoti

Huset stod färdigt 1984 och ritades av Simo Järvinen. Skol- och daghemslokalerna på gatunivå kopplar huset funktionellt till en del av den omgivande stadsmiljön. De intressant placerade stora terrasserna och balkongerna med sina bärande pelare ger byggnaden intrycket av en skulptur. De översta taklägenheterna är i två våningar.

Så som i många objekt i Olars gjordes också här 2007 en omfattande fasadrenovering år 2007 för att förbättra den yttre väggens hållbarhet och värmeisolering.

8 Olars aktivitetspark

I aktivitetsparken ordnas ledd och självständig verksamhet för barn och barnfamiljer. Små skolelever kan under terminerna mot en avgift äta mellanmål på eftermiddagarna. Under kvällar och veckoslut kan invånare och föreningar använda lokalerna för möten, evenemang och fester.

Valmistui 1984, suunnittelija Simo Järvinen. Katutason koulu- ja päiväkotitilat kytkevät talon toiminnallisesti osaksi ympäröivää kaupunkimiljöötä. Mielenkiintoisesti sijoitellut laajat terassit ja parvekkeet kannatinpylväineen antavat rakennukselle veistoksellista luonnetta. Ylimmät kattohuoneistot ovat kaksikerroksisia.

Kuten monessa kohteessa Olarissa, täälläkin on tehty laajamittainen julkisivukorjaus vuonna 2007 ulkoseinän kestävyyden ja lämmöneristävyyden parantamiseksi.

Olarin asukaspuisto

9 Matinkylän Pirtti

Före kriget ägdes tomten och villan av en tysk korvfabrikant. Enligt fredsavtalet i Paris 1947 måste tysk egendom i Finland överlåtas till Sovjetunionen, som sedan sålde platsen till den folkdemokratiska arbetsrörelsens lokalförening. Dess verksamhet var aktiv i och med den nya arbetarklassbosättningen.

Kommunisterna utvidgade villan till ett arbetarhus genom talkoarbete år 1957. Också socialdemokraterna hade ett eget arbetarhus på Skogsvägen (nuvarande Midnattsvägen).

Matinkylän Pirtti var ett av de sista av organisationshusen som vänsterns arbetarrörelse hade i Esbo. Här har under årens lopp ordnats studiecirklar, danser och andra evenemang. Numera hyrs huset ut för privata tillställningar och det är en populär festplats.

Matinkylanpirtti.fi > Vuokratila-ja palvelut

Se faktarutan:Den gamla bosättningen i Biskopsberget 

10 Bostadsaktiebolaget Rajakatri

Dagningsvägen 11. Huset stod färdigt 1980 och ritades av Reijo Jallinoja. Småhusområdet är mångsidigt och har koncentrerats betydligt från det ursprungliga. Nästan alla gamla trävillor har under årens lopp ersatts med radhus eller med allt större egnahemshus. En mellanform mellan dem är bostadsbolaget Rajakatris husgrupp med fem trevåningars småhus som bildar en rolig innergård i mitten. Fasaderna som är murade i rödtegel med sina fönstergluggar skapar en skyddande murlik effekt.

(2 Päivänkehrän koulu)

(1 Gamla Olars centrum)

(17 Fagersten)

Extra objekt:

11 Servicehuset Hopeakuu

Huset stod klart 2000, och en omfattande utbyggnad gjordes 2014. I servicehuset som Esbo Pensionshemstiftelse upprätthåller finns 40 servicebostäder för seniorer i dåligt skick samt 45 grupphembostäder. Dessutom finns här en dagcentral, klubb-, mötes- och idrottslokaler samt ett kök som erbjuder cateringtjänster. Möteslokalerna kan hyras för privata tillställningar.

I samma byggnad finns en av stadens mödra- och barnrådgivningsbyråer.

12 Frisberget

Berget är det högsta berget i området, med sin högsta punkt på 50

,8 meter över havet. På norra kanten finns en 200 meter lång, 2 000–6 000 år gammal fornstrand från Litorinahavet på cirka 30 meters höjd. I de mellersta delarna finns en källa samt en myr vars kanter består av skogsträsk.

Skogens mångfald ökas av den stora mängden murkna träd. Flera fågelarter häckar här, bland annat järpe, gråspett samt den utrotningshotade mindre hackspetten. I de östra delarna har flygekorrarna sitt revir. Av lundväxterna påträffas till exempel vårärt och springkorn.

Frisberget har ännu på 1980-talet använts bland annat för att träna att köra motorcykeltriathlon. Berget blev naturskyddsområde år 2008 i samband med Esbos 550-årsjubileum.

Espoo.fi > Friisinkallion luonnonsuojelualue

Olarsbacken

17 object, 4 faktarutor, ca 5 km

1 Simo Järvinens plats

Platsen har fått sitt namn enligt Simo Järvinen som stod för planläggningen av Olars. Järvinen var också själv Olarsbo i 26 år. Minnestavla.

Olars köpcentrum blev färdigt 1974 och bildades av två byggnader vid Romens bygata. Det speciella var att det fanns en vinterträdgård i källarvåningen mellan byggnaderna. Där fanns också stadens ungdomslokal "Läävä".  Utvecklingsplanen för det tysta och en aning förfallna köpcentret blev färdig redan 2003.

Ungdomsverksamheten fortsätter i församlingens klubblokal där scoutkåren Olarin Eräkotkats grupper sammanträder. Scoutkåren grundades år 1961 och dess sångbok är den mest kända i branschen i Finland. I lokalerna intill tränar ungdomskören Candomino. Den grundades år 1967 som en sextett och har idag 28 medlemmar. Kören ger konserter regelbundet även utomlands. Som granne finns Pub Olarius som har fungerat som Olarsbornas vardagsrum sedan år 1972. Här fortsätter musiktemat med karaoke och hiphop samt under de senaste åren i form av onsdagsdanser.

Laulukirja.fi

Candomino.fi

Olarius.fi  

Hs.fi > Espoon Olariin on muodostunut kolme erilaista kulmakuntaa (9.4.2014)

Faktaruta: Planeringen av Olars

Olari-Kuitinmäki. Kuva: Marko Oikarinen.För planläggningen av Gamla Olars stod Simo Järvinen som tidigare arbetat med Mattby. I Olars fick han tillsammans med Eero Valjakka även planera husens arkitektur.

I motsats till tidens övriga skogsförorter ville man i Olars medvetet skapa en urban stämning. Byggnaderna placerades tätt i kvarteren men med beaktande av terrängen. Bottenvåningarna ritades för att lämpa sig för kontors- och affärslokaler. Avsikten var att arbetsplatser och tjänster skulle komma närmare invånarna. Uteområdenas kvalitet var viktig ända från början.  Järvinen och Valjakka fick år 1975 statspriset för arkitektur och samhällsplanering för sitt arbete.

Esbo namnkommitté föreslog namnet Romen för området efter Romens torp, men namnet Olarsby som härletts ur Gräsans Olarsby hade redan etablerats.

Faktaruta: Byggandet av Olars

Arvi Arjatsalos byggföretag köpte 150 hektar mark i Kockby, intill dagens Olars, år 1958 för att vara med i byggandet av det växande huvudstadsområdet.   Arjatsalo hörde inte till de byggföretag som hade nära relationer till penninginstitut, myndigheter eller politiska partier. Därför tog det 10 år att få till stånd ett avtal om områdesbyggande.

När byggarbetena år 1969 inleddes var Arjatsalos strategi att bygga moderna hus på ett gammalmodigt sätt och använda de yrkeskunniga murare som blivit åsidosatta i och med elementtekniken. Som ramkonstruktion användes en pelarbrickskonstruktion som gjutits på platsen, vilket innebar att lägenheterna kunde byggas enligt varierande planlösningar. Till Arjatsalos innovationer hörde även en bastu i varje lägenhet. Eftersom invånarna var unga och sociala hörde ett aktivt bastubadande med grannar och bekanta till kulturen i 1970-talets Olars.

Efter Olars fortsatte byggandet vidare till Kvisbacka. Ekonomierådet Arvi Arjatsalo pensionerades år 1982 och Haka köpte företaget år 1983.

2 Päivänkehrän koulu “Päiväri”

Skolan som ursprungligen hette Länsipään kansakoulu blev färdig år 1975 och den ritades av Matti Hakuri. I dag har skolan omkring 580 elever i åk 1–6. I undervisningen betonas självständighet och kreativitet. Skolan har också en förskola, språkbad på svenska och en musikklass.

Ombyggnaden av skolan ska enligt planerna inledas år 2016 och största delen av eleverna flyttar då till ersättande lokaler i Storåkern. De renoverade lokalerna ska tas i bruk 2017.

Päivänkehrän koulu

(10 Bostadsaktiebolaget Rajakatri)

3 Teknologkvadraten 

Ring I och II, Västerleden och Åboleden bildar gränserna för Esbos så kallade teknologkvadrat. Kring denna finns en betydlig del av Finlands högteknologiska forskning, undervisning och företagsverksamhet.  I det sydvästra hörnet finns bland annat Hewlett-Packards och Oracles kontor.

Hp.fi

Oracle.com/fi

4 Gräsaån

Längden på Gräsaåns huvudfåra är 3,5 km från Mankans till Gäddvik. Åns källförgreningar är Mankansbäcken som börjar vid Torvmossen och Lukubäcken som rinner från Storåkern. Vattendragets avrinningsområde omfattar sammanlagt nästan 26 km2, den största delen av detta i Esbo och en del i Grankulla.

Längs Gräsaån finns en kedja av grönområden, som är viktig både för landskapet samt för floran och faunan.

Se faktarutan: Naturen vid Gräsaån 

5 Olars kyrka

Käpy och Simo Paavilainen ritade kyrkan som blev färdig 1981 och byggdes om 2011. Rödtegelkyrkan som för tankarna till slottsmurar bildar tillsammans med klockstapeln och klubblokalerna en fridfull helhet i en rastlös omgivning på backen där tidigare Gräsa gård var belägen. I kyrkorummet finns 485 sittplatser. Orgeln är tillverkad 1984 av Veikko Virtanens orgelfabrik. Den reparerades 2011 och samtidigt förstärktes klangen. Klocktornets sex klockor har gjutits i Holland.

Olars församling är grundad 1975. I dag har den cirka 28 000 medlemmar.

Gräsa urnlund planerades av Bey Heng. Dess förverkligande belönades med Vihervuoden mitali (Grönårets medalj) 2001. Vid övre porten finns Helena Pylkkänens skulptur Siivet från år 1992.

Espoonseurakunnat.fi > Olari

Faktaruta: Gräsa gård

Gräsa gård var en av de viktigaste gårdarna i Esbo och det enda så kallade gamla frälsehemmanet i socknen.  Byn fick sin början i Gräsa gård eventuellt i början av 1300-talet. Övriga kända gårdar  var Haldensböle på 1400-talet och Olars eller Olas senast i slutet av 1500-talet. Gårdarna fick sina namn efter husbönderna, Halden och Ola. I början av 1600-talet hade alla hus i byn förenats till Gräsa säteri.

Namnet Gräsa var känt vida omkring och alla invånare i kustbyarna i trakten ansågs vara Gräsabor. Släkten Hammarstierna ägde gården så gott som hela 1500- och 1600-talet. Gården förlorade sin ställning som frälsehemman år 1683 och sedan dess har ägarna bytts åtskilliga gånger. Under Wilhelm Bensows tid 1906–1911 såg gården sin sista blomstringsperiod. Bensow var en entusiastisk reformator av jordbruket och var den första som bland annat importerade konstgödsel till Finland.

Ladugården som byggdes runt 1910 står kvar: i dag tjänar den som stadens hobbylokal för ungdomar.  Kvar finns även spannmålsmagasinet som är i dåligt skick. Intill det står Pingstförsamlingens kyrka.

En parcellering av gårdens marker inleddes på 1920-talet och kulminerade under 1940- och 1950-talet tack vare snabbkolonisationslagen och markförvärvslagen. Esbo stad köpte Gräsa gård 1967 och huvudbyggnaden revs 1981. På platsen byggdes Olars kyrka.

6 Rouheila

Villa Rouheila i funkisstil byggdes under åren 1936–1937. Som förebild stod en villa planerad av Otto Flodin som prisades på den nordiska byggutställningen i Helsingfors år 1932. Ekonom Vilho Elonen tog fram en förminskad version av villan för sitt eget bruk.

7 Ring II

Ring II är en 6,8 kilometer lång väg, av vilken 485 m går genom en tunnel i Hiidenkallio. Planeringen av vägen har pågått ända sedan 1960-talet. Fullmäktige i Esbo godkände år 1984 en vägplan där Ring II var en gata med plankorsningar. Planerna ändrades ännu flera gånger innan byggarbetena började år 1996. Motorvägssträckan från Mattby till Kilo öppnades för trafik i oktober 2000.  För tillfället används sträckan av 40 000 fordon i dygnet. Stamleden för gång- och cykeltrafik följer samma linje.

8 Storasvägen 7

Den postmoderna kontorsbyggnaden påminner om ett privat hus till både dimensionerna och detaljerna och passar därmed väl i miljön. Den ritades av Sakari Aartelo och Esa Piironen och blev färdig år 1990. De välkända företagen Nedecon och Endero som blomstrade under millennieskiftet och surfade på internetboomen hade sina kontor här. I dag är företag i olika branscher samt en privat engelsk lekskola verksamma i byggnaden.

Endero.fi (Knowit Group)

H & S International School 

9 Lustikulla

Kullen ligger 35 meter ovanför havsytan, egen höjdskillnad är cirka 20 meter. Observera de ståtliga bergsbranterna vid Storasvägen.

Från toppen av Lustikulla ser man ända till Helsingfors. Bergsskogen är ett populärt mål för utflykter bland daghemsbarn och andra som bor i området. På kullen finns också fladdermöss som är skyddade av EU-direktiv.

På Oppiberget finns betongavgjutningar från de senaste krigen som användes i samband med Helsingfors luftförsvar.

10 Nygård

Nygård separerades från Stors rusthåll antagligen genast efter storskiftet år 1776. Gården innehades ursprungligen av släkten Morelius. De äldsta delarna av ladugården i natursten är från år 1827. Den nuvarande huvudbyggnaden blev färdig år 1895. Ritningarna till den har eventuellt tagits ur modellböcker som utkom ungefär samtidigt. Under den här tiden ägdes gården av Johan Alfred Morelius. Nygård är den sista gården i det historiska Kockby.

Faktaruta: Kockby

Kockby var Gräsas avgärda by. Här fanns fem hus i början av 1500-talet. På Stors gård vid nuvarande Kockbyvägen grundades ett rusthåll av regementsskrivaren Henrik Floor före år 1685. Släkten Morelius tog över gården i början av 1700-talet. Stors såldes år 1958 till Arjatsalo och 1968 övergick den till Esbo köping. Huvudbyggnaden som var byggd i slutet av 1700-talet revs kort därefter. Platsen är fortfarande obebyggd och har en egenartad växtlighet. Även en del av Kockbys gamla vägar har bevarats.

11 Storåkern

Vår rutt går längs södra kanten av den nya stadsdelen Storåkern. Därifrån leder en bred esplanad tvärs över området. Grundstenen murades år 2007 och byggandet fortsätter åtminstone till slutet av 2010-talet. Då förutspås området ha hela 15 000 invånare. De preliminära planerna har ändrats genom att man avstått från några arbetsplatskvarter och i stället ökat antalet bostäder. Ny teknik utnyttjas i ett automatiskt underjordiskt avfallshanteringssystem. Jordbrukstraditionen fortsätter i form av drivbänksodling.

Nimensä mukaisesti Nygård erotettiin Storsin ratsutilasta ilmeisesti heti isonjaon jälkeen 1776. Tila on ollut alusta lähtien Morelius-suvun hallussa. Luonnonkivinavetta on vanhimmilta osiltaan vuodelta 1827. Nykyinen päärakennus valmistui 1895. Sen piirustukset on mahdollisesti otettu samoihin aikoihin ilmestyneistä mallikirjoista. Tilan omisti tällöin Johan Alfred Morelius. Nygård on historiallisen Kockbyn kylän viimeinen talo.

Suurpelto.fi

12 Skatepark

Den moderna skateparken blev färdig sommaren 2014 på ett utmärkt ställe bredvid Nygårdsparkens naturberg på kvällssolsidan. Parken omfattar 810 m2. Skejtning, som utvecklades från surfning i Kalifornien på 1950-talet, kom till Finland i flera vågor – till Olars redan i slutet av 1980-talet. Hobbyn har blivit allt mer populär då man ersatt fanerramperna med hållbara pooler.

Nygårdsvägens rondell byggdes som första i Esbo år 1999 på initiativ av Olari-Seura.

Wikipedia > Rullalautailu

Hangup.fi > artikel 4.6.2014: Concrete Proof rakentaa uutta parkkia Olarin kupeeseen

13 Olarin koulu ja lukio

Skolbyggnaden ritades av Vesa Honkonen och den blev färdig år 1993.

Skolan grundades år 1993 och har i dag 250 elever i åk 7–9. Skolan  betonar matematisk-naturvetenskapliga ämnen. Förutom den allmänna undervisningen har skolan två klasser med inriktning på matematik och naturvetenskaper. Årligen antas 44 elever till specialklasserna via inträdesprov.

Gymnasiet grundades 1990. År 1995 utsåg utbildningsministeriet gymnasiet till ett specialgymnasium för matematik och naturvetenskaper. Det finns 120 nybörjarplatser av vilka 36 i specialgymnasiet. Det breda kursutbudet och de individuella undervisningsarrangemangen möjliggör en genuint årskurslös undervisning.
I ljusschaktet mellan matsalen och biblioteket finns Risto Suomis symboliska fyrdelade grafik 12 valittua från år 1991.

Framför skolan, där Rudus grusgrop tidigare låg, reser sig nu två kullar som är gjorda av berg- och schaktmassor. På den norra kullen finns en rolig pulkabacke.

Olari.fi

14 Djurkyrkogården

Verna Oy grundade 1988 Esbos enda urnlund för sällskapsdjur.

Verna.fi > Uurnalehdot

15 Steinerskolan

Skolan ritades av Maarit Holttinen och Pauli Lindström och den blev färdig 2005. Skolans verksamhet grundar sig på Rudolf Steiners antroposofiska filosofi och den inledde sin verksamhet 1992. I dag har skolan 260 elever. Undervisningen bygger i hög grad på konst och praktiskt arbete. Förutom vanliga skolämnen finns det också eurytmi, formteckning och Bothmergymnastik på läsordningen. Byggnadens form och färg följer också de steinerska principerna.

Espoonsteinerkoulu.fi

16 Centralparken

Parkens yta är 880 hektar och den sträcker sig från Hemtans till Fantsby. Centralparken i Esbo är en stadsskog som är avsedd för rekreation och friluftsliv. Parken består av ett vidsträckt och enhetligt grönområde. Genom den går viktiga ekologiska korridorer samt flertal friluftsleder. Naturstigen börjar vid Olars motionsslinga och är 1,7 kilometer lång. Om vintern löper här ett skidspår som upprätthålls av Esbo stad.

Planen är att förena Oppibackavägen med Bolarsvägen med en tunnel som går under Kvisberget.

17 Fagersten

Flyttblocket av rapakivisten har drivit hit från rapakiviområdet i sydöstra Finland med ett isberg som följde med smältvattnet efter den senaste istiden för cirka 10 000 år sedan. Stenmaterialet heter rapakivi och är 1 600 miljoner år gammalt. Största delen av stenarten rapakivi finns i Finland. Därför heter den rapakivi också på till exempel engelska (the rapakivi) och tyska (der Rapakiwi).

Då Olars byggdes förblev flyttblocket intakt tack vare stadsplaneringschef Nils-Erik Fager som fick väglinjen ändrad så att blocket inte behövde sprängas. Att namnge blocket efter Fager var ett skämt som gick ut på att man högtidligt fäste plattan på blocket som en påminnelse om vikten av att skydda naturobjekt i de nya bostadsområdena.

Geologinenseura.fi > Suomen kallioperä, luku 9: Rapakivigraniitit (pdf)

Litteratur

  • Espoo – kasvun näkijät ja tekijät. Reima T. A. Luoto 2004, Esbo stadsmuseum.
  • Espoo – oma lukunsa. Pertti Maisala 2008, Esbo stadsplaneringscentral.
  • Espookirja. Uolevi Itkonen 1992, Esbo stad.
  • Espoon luontokohteet. Harri Anttila och Kati Berninger 2004, Esbo miljöcentral, 7 upplagan.
  • Byggnadskulturen och kulturlandskapet i Esbo. Erkki Härö 1991, Esbo stadsmuseum, 2 upplagan.
  • Helsinki Espoo Kauniainen Vantaa Arkkitehtuuriopas. Arvi Ilonen 2000, Otava.
  • Kuka kaivoi vallihaudat? Webbutställning 1998, Esbo stadsmuseum.
  • Lähiöt ja tehokkuuden yhteiskunta. Johanna Hankonen 1994, doktorsavhandling, Tampereen teknillinen korkeakoulu, Gaudeamus och Otatieto oy.
  • Susihukkia ja punahilkkoja. Raportti Espoon ja Vantaan itsenäisyystaistelusta aluerakentamisen avulla.
  • Raimo Markkanen 1997, Rakennusalan kustantajat.
  • Sydämellistä yhteiselämää. Espoon koulutaloja 1873–1990. Kari Jormakka 1991.
  • Byarna i Esbo. De gamla bebyggelsenamnen och bylandskapet i Esbo. Esbo stadsplaneringscentral.
  • haku.helmet.fi/iii/encore/home?&advancedSearch=true