Enkät om skolornas servicenät engagerade många Esbobor

  • Dela på Facebook
  • Dela på Twitter
9.4.2018 kl. 15.13

Förslaget om ändringar i de svenskspråkiga skolornas servicenät har engagerat många invånare och vårdnadshavare. Den elektroniska enkäten om förslaget till servicenät samlade under en tvåveckorsperiod många synpunkter och argument om ärendet. Vi på Svenska bildningstjänster är tacksamma över att flera Esbobor har varit delaktiga i processen!

Frågan om att lägga ned Bemböle skola och Smedsby skulle bli en skola med årskurserna 1–4 har bidragit med sammanlagt 106 sidor av synpunkter, och majoriteten av de som svarat på den elektroniska enkäten motsätter sig beslutsförslaget.

Enkätsvaren varierade en del beroende på ifall de berörde Smedsby skola, Bemböle skola eller servicenätet som helhet. Vi har här sammanfattat de mest centrala och ofta förekommande argumenten.

Feedbacken om Bemböle: betydelsen av små skolor och byggnadens kulturhistoriska värde

Många respondenter lyfte i sina svar upp betydelsen av små skolor. Flera ansåg att blyga eller introverta barn lättare känner sig hemma i en liten skola än i större skolor. Bland förespråkarna för små enheter lyftes också fram att barns olikhet ska stödjas med alternativ, medan andra ansåg tvärtom att större enheter medför mångsidigare undervisning och bättre möjligheter för barnen. Också skolbyggnadens kulturhistoriska värde nämndes i kommentarerna för bevarandet av Bemböle skola.

Även inomhusluften nämndes bland kommentarerna om Bemböle. Inomhusluften upplevs vara den bästa i Esboskolorna främst på grund av gamla beprövade byggmetoder. Utöver byggnadens fysiska egenskaper fick också trivseln i skolan omnämningar, respondenterna såg stora skillnad i trivsel och trygghet mellan Bemböle och Lagstad och att t.ex. mobbning upptäcks mycket snabbare i små skolor.

Flera enkätsvar poängterade att utrymmena i Bemböle skola är fullt funktionsdugliga och avsaknaden av en separat matsal och en större gymnastiksal upplevdes inte som något problem av varken elever, lärare eller föräldrar. Vardagsmotionen och korta skolvägar engagerade också flera respondenter – oron över bussresor och längre skolvägar nämndes bland de som motsätter sig förslaget om att lägga ned Bemböle skola.

Vårdnadshavare i Smedsby oroade över splittrade klasser och längre skolvägar

Merparten av kommentarerna gällande Smedsby skolas framtid gällde oro för splittrade klasser efter åk 4 samt hur skolvägarna blir för eleverna i åk 5-6 ifall de byter skola. I kommentarerna fanns förslag om att utvidga skolan genom att bygga till så att förskolan och kanske även daghemmet får plats.

Ifall beslutsförslaget godkänns skulle det innebära att eleverna i åk 5 och 6 flyttar till en annan skola, vilket för det mesta väckte oro och negativa kommentarer. En möjlig splittring av gemenskapen för Smedsbyeleverna oroade speciellt i sådana fall om eleverna ofrivilligt hamnar i olika skolor. Många svar lyfte också upp oron över oklarheten vilken skola eleverna möjligtvis skulle gå till, men bland svaren sågs skolbytet för femmorna och sexorna också som en möjlighet och att elever i den åldern är självständiga nog att klara av det.

Många respondenter hade även funderat på skolresorna och de nuvarande möjligheterna för kollektivtrafik kritiserades. Svararna tycker att långa resor med eventuella byten inte är bra för eleverna. Många jämförde också med finska skolor där eleverna redan nu i genomsnitt har betydligt närmare till skolan och ifall förslaget genomförs, blir det ännu sämre för svenskspråkiga elever. Även otryggheten med bussresor, särskilt för de mindre eleverna, togs upp i en del av svaren.

Mer varierade svar i enkätsvaren om servicenätet som helhet

De teman som lyftes upp i svaren som gällde servicenätet som helhet var i stort sett de samma som i svaren som gällde specifika skolor, men åsikterna här var något mer varierade. Bland de allmänna svaren fanns också svar som var positiva till beslutsförslaget och det förekom också åsikter om att det är viktigt att skära i det svenska servicenätet för att behålla de starka svenska enheterna. Starka skolor där lärarkollegiet är bredare och ämnesvalet mångsidigare har klara fördelar, och bland respondenterna fanns även åsikter som talar för den ekonomiska nyttan med större enheter. Samtidigt uttryckes också oro över att nerläggningar av svenska skolor i Esbo på sikt kommer att minska den svenska skolverksamheten samt att det måste finnas en svensk skola på skäligt avstånd.

Byggande och planering i de berörda områdena var ett återkommande tema som enligt svaren borde beaktas bättre i förslaget. Särskilt lyftes Storåkerområdets utveckling upp för Smedsby skolas del och flera svaranden poängterade behovet att justera gränserna för elevupptagningsområdena för båda skolorna för att öka elevantalen.

Ökad utflyttning, skolspråk och familjernas val var ett annat tema som bidrog med många synpunkter. I en del svar uttrycktes oro att familjer eventuellt flyttar till en annan kommun och minskar på så sätt stadens skatteinkomster. I tvåspråkiga familjer kan skolvalet påverkas så att barnen går till en närliggande finsk skola istället för att behöva åka en betydligt längre väg till sin nya svenskspråkiga närskola.

Kungsgårdsskolans nybygge och Monikko i Alberga sågs som viktiga tillägg för det svenskspråkiga skolnätet, men de nya skolorna väckte också kritik. I svaren diskuterades varför det byggs i sådana områden där det saknas svenskspråkigt elevunderlag och den vägen skapas ett överutbud. Å andra sidan konstaterades det också att det är viktigt att det i tid fattas nödvändiga om än obekväma beslut, speciellt med tanke på de nya skolhusen.

Närskoleprincipen och vardagsmotion var också synliga i en del av de allmänna svaren. Förslaget anses strida mot Esbo stads principer om närskolor, men detta beror förmodligen på att begreppet har en annan betydelse bland invånarna än den i lagen definierade. Många har dessutom för båda skolors del poängterat vikten av den motion som barnen får då de cyklar eller promenerar till skolan och att man anser skolvägen till den nuvarande skolan vara trygg och inte alltför lång.

Hur fortsätter processen?

Nämnden Svenska rum får förslaget till behandling under mötet den 19.4.2018. Ifall nämnden besluter i enlighet med förslaget träder förändringarna i kraft tidigast hösten 2019.

Tidigare nyheter om ämnet

16.2: Svenskspråkiga Esboskolornas servicenät behandlas i vår

28.2: Nytt förslag om svenskspråkiga Esboskolornas servicenät

2.3: Elektronisk enkät öppen - ge feedback på förslag om svenskspråkiga skolornas servicenät

13.3: Skolornas servicenät: materialet från invånarkvällen