Glad romernas nationaldag den 8 april

  • Dela på Facebook
  • Dela på Twitter
08-04-2021 Kaarina Salonen

Romernas nationaldag firas årligen den 8 april. Jag diskuterade temat för den romska nationaldagen med ordföranden för Espoon romaniyhdistys (den romska föreningen i Esbo), Paula Åkerlund, i en festlig stämning. Paula Åkerlund i sin tur hade intervjuat Harri Bollström som har haft olika förtroendeuppdrag i flera årtionden. I denna text vävs Harri Bollströms och Paula Åkerlunds tankar samman i en helhet.

Bakgrund

Det finns cirka 12 000 romer i Finland. De flesta bor i huvudstadsregionen, och i Esbo bor cirka 500 romer. Romerna i Finland är en av Finlands traditionella etniska, kulturella och språkliga minoriteter, det vill säga nationella eller kulturella minoriteter. De har bott i Finland i 500 år.

I det nationella åtgärdsprogrammet, Programmet för romsk politik 2018–2022 (ROMPO2), konstateras att ”Det huvudsakliga målet är att stödja den fortsatt positiva utvecklingen avseende romernas integration i samhället samt utvecklingen av deras språkliga, kulturella och sociala rättigheter. Programmet tar avstamp i att den aktuella lagstiftningen och ett täckande servicesystem skapar en god grund för att främja den romska befolkningens likabehandling. ” MAARO-guiden stöder verkställandet av programmet för romsk politik på regional nivå. Utarbetandet av Esbo stads program för romsk politik kommer att inledas inom kort som en del av uppdateringen av planen för jämställdhet och jämlikhet.

Paula, du berättade att Harri uppmuntrar att delta i förtroendeuppdrag i så ung ålder som möjligt. Harri säger att kompetensen och igenkänningsfaktorn ökar med tiden.

Hur har din karriär som förtroendevald gått framåt?

Jag har varit ordinarie medlem samt suppleant i jämlikhetskommittén och i delegationen för mångkulturella frågor i flera år. Jag har suttit i valbestyrelsen i flera år på egentliga valdagar. Jag har arbetat som röstmottagare och rösträknare. Jag ska vara med i arbetet under kommunalvalet även i år.

Arbetet i valbestyrelsen började via delegationen för mångkulturella frågor. Det har varit mycket trevligt och gett mig synlighet som representant för en minoritet. Jag har också fått kommentarer om att folk blir överraskade av att möta en romsk kvinna som tar emot röstsedlar. Verksamhet som denna ger oss synlighet när vi romer deltar i samma saker som andra. Jag gick med senare i livet, när jag hade fått perspektiv på saker och ting. När jag var yngre skulle jag inte ha sett förtroendeuppdrag i rätt ljus. Erfarenheterna från både arbetslivet och livet i allmänhet har gett mig synpunkter och en känsla av att jag kan dela med mig av mitt kunnande till andra.

Om du Paula speglar din egen ungdom mot samhället idag, ser du någon skillnad?

Dagens ungdomar har olika utgångspunkter, om jag jämför med min egen studietid. Då var livet kärvare, eftersom romska kvinnor och studerande väckte främlingskap och behövde söka acceptans hos andra. Situationen är väldigt annorlunda nuförtiden. Numera är det vanligt att romska ungdomar söker sig till fortsatta studier direkt efter grundskolan. Så var det inte på min tid. Dagens ungdomar har förmågan att ställa sig till diskriminering på ett annat sätt, diskrimineringslagen stöder i detta.

Harri Bollström i sin tur har konstaterat att det finns väldigt många olika uppgifter inom förtroendeverksamheten.  Om man till exempel väljer att delta verksamheten inom kommunsektorn finns det möjligheter att påverka många saker i ens egen närhet.  När Harri själv ställde upp i valet som rom fick han många positiva upplevelser.  Många sporrade och uppmuntrade honom att engagera sig i politiken. ”Bara genom att delta kan man lyfta fram saker som är viktiga för en själv”, säger Harri Bollström. 

Paula har likadana tankar som Harri. ”Jag har fått naturliga kontakter och blivit bekant med människor, med andra ord byggt upp nätverk via delegationen för mångkulturella frågor och jämlikhetskommittén. Mitt vanliga arbete är psykiskt krävande. Förtroendeuppdrag görs efter arbetsdagen. Ibland har mitt eget arbete påverkat så att jag inte kunnat delta så mycket som jag hade önskat. Nu är situationen en annan och jag har kunnat satsa och vara aktiv så som jag har önskat”, resonerar Paula.

Paula, skulle du kunna ställa upp som kandidat i kommunalvalet?

Jag har tänkt på det. Jag är ändå lite tveksam. I dagsläget ser det ut som att valarbetet kräver att man är snabb i repliken, fyndig, ”inte får stå handfallen” och att man är förtroendeingivande. Kandidaten bör ha tydliga åsikter som man kan argumentera för och lyfta fram på ett bestämt sätt. Att kandidera i valet skulle kräva bearbetning, att tanken får mogna och att jag skaffar folk som ger mig stöd och support.

Om jag ställde upp i kommunalvalet som romsk kvinna skulle jag särskilt vilja lyfta fram ungdomarnas ställning. Samhället borde fästa uppmärksamhet vid dagens ungdomar och ge dem möjligheter, ett underlag att växa på och ta sig vidare i livet från. Detta innebär stöd och nätverk som hjälper ungdomarna att ta sig över framtidens fallgropar. Att satsa nu skulle ge bättre resultat på lång sikt.

Samtalet med Harri Bollström väckte också tankar hos mig. Harri sade att en valkampanj är mycket intressant.  I valkampanjen är man synlig vid olika evenemang och människorna kan komma och ställa frågor om sådant som är viktigt för dem. Samtidigt kan man också berätta om de saker man själv vill ta upp. Samtal hjälper i att avskaffa fördomar.  Många kommer gärna och diskuterar vid valevenemang och på andra ställen, såsom i köpcentra, när man har blivit känd. För många är valevenemanget plattformen för det första mötet med en rom.  När du är kandidat vågar många komma och prata med dig, även om de annars aldrig skulle prata med en rom.  Harri sammanfattar till slut att det var en väldigt intressant upplevelse att vara kandidat.  ”Jag lärde mig mycket nytt och fick nya vänner från olika partier. Som kandidat fick jag massor av ny information om många olika saker.  Kandidaterna blir bjudna till olika evenemang och tillställningar eftersom många aktörer är mycket intresserade av dem.”

Paula och Harri uppmuntrar partierna att aktivt sprida information om sin verksamhet och sporra romerna att gå in i politiken. I detta, som i många andra saker, är stödet från den egna gemenskapen betydelsefullt. Kandidaten behöver mycket stöd från romska föreningar och privatpersoner.

”Jag vill uppmuntra dig att engagera dig i politiken som dig själv, såsom du är”, Harri Bollström säger.   

Paula avslutar med att säga att det finns en kraft i gemenskapen. ”Våra föräldrar samt mor- och farföräldrar har levt i en tid då samhället har behandlat dem synnerligen öppet rasistiskt. Boendeförhållandena har varit bristfälliga och det dagliga brödet har inte alltid varit självklart. Men de har desto mer stöttat varandra och visat den sanna godheten i hjärtat, uppmuntrat varandra och kunnat glädja sig åt de varandras framgångar. De viktiga värden som ligger till grund för vår kultur måste vi betrakta som vår ledstjärna och även föra dem vidare till andra. Vi tar i bruk bra saker från andra och delar vår egen god till andra. Vi bygger upp tillsammans, vi alla har olika slags talanger. När vi slår samman dem, är bara himlen gränsen.”

Glad romernas nationaldag den 8 april 2021!

Bloggen är skriven av Kaarina Salonen, chef för mångfalds- och delaktighetsfrågor.