Vilka projekt har slutförts?

Utvecklingen i Esbo är kontinuerlig. Vi skapar nytt, men strävar också efter att lära oss av det vi redan gjort. 

På den här sidan presenterar vi centrala projekt som vi har slutfört och som såväl Esbo stad som andra kommuner kan utnyttja när de utvecklar sin verksamhet så att den blir allt mer kundorienterad, delaktiggörande och effektiv.

 

Samutveckling i skolor och företag

Skolbarn

Esbo stad har öppnat sina skolor som utvecklingsplattformer för företag och samfund. Det här innebär att lärare och elever deltar i att testa och utveckla nya produkter och tjänster. Verksamheten kallas Kyky, en förkortning av ”Koulujen ja yritysten kiihdytetty yhteiskehittäminen”, accelererad samutveckling i skolor och företag.

Största delen av produkterna som utvecklats inom Kyky-verksamheten utnyttjar digitalisering som stöd för lärandet. Kyky-verksamheten säkerställer att lärande och undervisning förnyas och att de går i spetsen för den digitala utvecklingen. Samtidigt lär sig eleverna produktutveckling, innovering och företagsverksamhet; färdigheter som är trumfkort på framtidens arbetsmarknader.

Utgångspunkten är att varje elevs eller lärares utvecklingsidé är en potentiell affärsidé. Att fungera som försöksplattform är tryggt för skolorna, eftersom staden har skapat klara spelregler och avtalsmodeller för verksamheten.

Företagen å sin sida får inom Kyky-verksamheten användarrespons i ett tidigt produktionsutvecklingsskede, vilket förbättrar arbetets produktivitet och produktens kvalitet – vilket sparar tid och pengar.

Kyky-verksamheten har redan gett upphov till ny livskraft i Esbo i form av nya tjänster, affärsverksamhet och arbetstillfällen. Företagen som deltar i verksamheten får en referens av Esbo stad. Referensen har höjt produkternas marknadsvärde och hjälpt flera företag in på internationella marknader.

Kyky-verksamheten började inom den finska utbildningen i Esbo. Numera deltar också stadens finska småbarnspedagogik, svensk utbildning och småbarnspedagogik samt servicetorget i Iso Omena. Också Åbo, Uleåborg och Helsingfors ska ta i bruk verksamhetssättet som utvecklats i Esbo. Också tio andra städer har uttryckt intresse, liksom undervisnings- och kulturministeriet och Utbildningsstyrelsen.

Kontaktperson: Katja Hagman, katja.m.hagman@esbo.fi

6Aika i Esbo

 

Centralisering av kundstödet

Kvinna och smartphone

Esbo stad har skapat en praktiskt orienterad verksamhetsmodell (på finska) som kan användas som hjälp för att centralisera kundstödet inom e-tjänsterna. Samtidigt utvecklades en referensram, det vill säga man beskrev förutsättningarna och verktygen med hjälp av vilka kundstödet kan centraliseras även annanstans.

Att testa verksamhetsmodellen i praktiken var centralt. I pilotprojektet överfördes kundstödet från tre e-tjänster inom social- och hälsovården till ett contact center som hade skapats i ett samservicekontor. Det lyckade pilotprojektet blev en bestående del av verksamheten.

Kontaktperson: Paula Hirvonen, e-post: paula.hirvonen@esbo.fi

6Aika i Esbo

KuntaKanvas för planering av kundorienterad affärsverksamhet

Människor i mötesrummet

Kuntakanvas som Esbo stad utvecklat är ett strategiskt verktyg för strukturering och ledning av verksamheten. På plattformen, som är lätt att använda, kan man utforma en verksamhetshelhet och bedöma förändringar i den i förhållande till klientskap, kompetenser och ekonomiska faktorer.

Kuntakanvas är nära kopplat till referensarkitekturen för ledning, som är till ytterligare hjälp i det helhetsmässiga planeringsarbetet.

Ytterligare upplysningar (på finska):

Kontaktperson: Piia Wollstén, e-post: piia.wollsten@esbo.fi

6Aika i Esbo

Modell för öppen delaktighet

Människor broschyrer i händerna

Esbo stad har tillsammans med invånarna och med hjälp av servicedesign utvecklat en verksamhetsmodell för öppen delaktighet (på finska) på funktionella innovationsplattformer.

Målet med modellen för öppen delaktighet är att främja samutvecklingen i stadsorganisationen, företag och tredje sektorn. Som en följd av samutveckling vill man skapa nya affärsverksamhetsmodeller och förbättra åtkomsten till tjänster och deras användbarhet.

Som pilotobjekt för modellen fungerar , men modellen är ett förslag för ett verksamhetssätt för öppen delaktighet på stadsnivå, när det gäller samutveckling av servicekoncept och omformande av tjänsterna.

Kontaktperson: Veera Vihula, e-post: veera.vihula@esbo.fi

6Aika i Esbo

Etnografisk undersökning på servicetorget i Iso Omena

Personer på servicepunkten

Servicetorget i Iso Omena vore en naturlig plats för att utveckla tjänster för invånarna tillsammans med den offentliga förvaltningen, företagen och invånarna, konstateras det i en färsk etnografisk undersökning (pdf, 1513 Kt) av servicetorget. Detta stöder väl stadens plan att genomföra samutveckling under sloganen ”Make with Espoo” just på servicetorget.

Rapporten består av två delar. Den första behandlar kundupplevelsens förändring och den andra behandlar färdigheterna i samt hindren och förutsättningarna för samutvecklingen.

Kontaktperson: Veera Vihula, e-post: veera.vihula@esbo.fi

6Aika i Esbo

Servicetorget i Iso Omena som innovationsplattform

Iso Omena ingång

Servicetorget i Iso Omena är en innovation i sig men det fungerar också som en öppen innovationsplattform. Detta innebär att utvecklingen av servicetorget har öppnats för utomstående utvecklare, såsom företag, samfund, läroanstalter och kommuninvånare. Målet är att alla partner ska dra nytta av samarbetet. 

Verksamheten kring innovationsplattformar har inletts som en del av projektet 6Aika Öppna innovationsplattformar och erfarenheterna och resultaten av projektet har nu sammanställts i en publikation (på finska).

I den beskrivs hur Make with Espoo-verktyg, såsom KuntaKanvas och handboken för samutveckling, har utnyttjats vid utvecklingen av servicetorget i Iso Omena till en innovationsplattform. 

Det blir lättare att delta i servicetorgets verksamhet när plattformens affärsverksamhetsmodell, ledningssystem och lokaler samt verksamhetens mål har beskrivits tydligt. I slutet av varje kapitel i publikationen finns en kort sammanfattning av erfarenheter från servicetorget under dess första verksamhetsår.

I publikationen finns information om 

  • hur man öppnar de offentliga tjänsterna för innovationsverksamhet
  • hur man utvecklar en egen innovationsplattform
  • möjligheter som stadens plattformar erbjuder företagen.

Kontaktperson: Veera Vihula, veera.vihula@esbo.fi

6Aika i Esbo

Programmet för snabba pilotprojekt på servicetorget i Iso Omena

Veera Vihula

Esbos program för snabba pilotprojekt inleddes på i november 2017 och avslutades i mars 2018. Inom programmet gjordes små och flinka försök under vilka man utvecklade nya innovativa tjänster och produkter. Målet var att utveckla servicetorget på ett kundorienterat sätt.

Försöken byggde på en modell för samutveckling. I den deltagar utöver servicetorget också företag, samfund, läroanstalter samt människor i olika åldrar – unga, vuxna, familjer och äldre – som utnyttjar tjänster.

Under denna försöksomgång genomfördes fyra olika pilotprojekt som är förknippade med utveckling av samarbete och kommunikation samt robotik. Läs mer i nyheten (på finska) och blogginläggen efter försöksomgången.

Kontaktperson: projektchef Veera Vihula, e-post: veera.vihula@esbo.fi

6Aika i Esbo
 

 

Utveckling av innovationsverksamheten i Esbo

Espoo Innovation Garden

Esbo stad har utvecklat innovationsverksamhet i staden genom att leda ett projekt vars hörnsten var att ingen kan skapa innovationer ensam, utan att utvecklingen sker i självstyrande nätverk, det vill säga i ekosystem. Stadsorganisationen är också själv en aktiv medlem i ekosystemen och när tillfälle ges också en möjliggörare av verksamheten.

Inom projektet söktes metoder med vilka bäst kunde främjas innovationsverksamheten mellan företagen, samfunden och stadsorganisationen. Med innovationer avses såväl teknologiska och affärsmässiga innovationer som samfundsinnovationer.

Resultatet av projektet blev Ramverket för innovationshantering i ekosystem (endast på finska) som visar hur viktigt mänsklig interaktion är och hur friktion har en negativ inverkan på samskapande. Det viktigaste resultatet var insikten att stadsorganisationens uppgift i innovationsekosystem är att minska friktionen i samarbetsinsatserna. De metoder, tekniker och verktyg som erbjuds av stadsorganisationen utgör innovationsplattformar. Ett exempel på dessa plattformar är modellen för samutveckling för skolor och företag i Esbo.

Projektdeltagarna rekommenderar att då målen för en innovationsaktivitet sammanfaller med målen i Berättelsen om Esbo borde stadsorganisationen leta efter sätt att skapa innovationsplattformat som minskar friktionen och hjälper människor att skapa tillsammans.

Som pilotmiljö för projektet fungerade ekosystemet för lärande i Esbo, med många aktörer i Otnäs. Som utvecklingsmetod och samtidigt som prototyp för Esbo stads aktiva deltagande och möjliggörande användes verksamhetsmodellen Urban Mill, som också har en lokal för samutveckling på Betongblandargränden i Otnäs.

Ramverket för innovationshantering i ekosystem är en del av produktfamiljen Make with Espoo.

Ramverkets viktigaste ämnen illustreras i en engelskspråkig videopresentation, med alternativ för engelska och finska undertexter.

Kontaktpersoner: Hannu Tuomisaari, hannu.tuomisaari@esbo.fi och Katja Hagman, katja.m.hagman@esbo.fi

6Aika i Esbo

 

Systematiskt utnyttjande av klientdata

Kvinna i Esbo stadsmuseum

Esbo stad har skapat en referensram (på finska) och en handbok (på finska) för styrning och administrering av klientskap och tjänster.

Med hjälp av modellen kan man systematiskt samla in och analysera uppgifter om klienterna så att staden, företag och övriga intressentgrupper kan skapa ny affärsverksamhet med hjälp av uppgifterna.

Referensramen byggs utgående från flera delgenomföranden. Exempel

  • Försöket med artificiell intelligens med Tieto Oyj. Inom försöket förenas Esbo stads data inom social- och hälsovården samt småbarnspedagogiken från åren 2002–2016. Datamassan analyseras och grupperas med hjälp av artificiell intelligens, eftersom det är både effektivt och datasäkert. Målet är att hitta nya och förutseende metoder genom vilka tjänster kan riktas till invånarna, till exempel metoder för att förhindra utslagning. Försöket avslutas våren 2018.
  • Esbo stadsmuseums kundorienterade utveckling av tjänster. Målet är att tillsammans med kunderna identifiera stadsmuseets kundgrupper, beskriva gruppernas särdrag och deras krav och förväntningar på museets tjänster. Samtidigt uppstår en kundorienterad beskrivning av vilka tjänster Esbo stadsmuseum borde erbjuda, hur olika museiobjekt borde urskilja sig och vilka deras attraktionsfaktorer är. Projektet avslutas våren 2018.

Kontaktperson: analytiker Tomas Lehtinen, e-post: tomas.lehtinen@esbo.fi

6Aika i Esbo

Datasekretess och datasäkert öppnande av data

Kvinna och smartphone

Esbo stad har utvecklat en verksamhetsmodell och referensram (på finska) för datasekretess och datasäkert öppnande av data. Dessa gäller på stadsnivå men är oberoende av organisation. I det ingår två praktiska verktyg som underlättar öppnande av data:

  • en kontrollista för bedömning av affärsverksamhetsmöjligheter i anknytning till data
  • en kontrollista för riskbedömning.

Som stöd för ibruktagandet definierades en preciserad datapolicy, som styr mot att öppna data med beaktande av datasekretess och datasäkerhet och att samtidigt dokumentera öppningsprocessen i ärendehanteringssystemet.

Kontaktperson: utvecklingschef Jaana Suonsaari, e-post: jaana.suonsaari@esbo.fi

6Aika i Esbo

Verksamhetsmodell för samutveckling

Karta

Handboken i samutveckling (på finska) ger olika aktörer i stadsgemenskapen nyttig information och tips för hur man planerar och genomför samutveckling.

Samutvecklingen utgår från stadsbornas och städernas behov, mål och värderingar. Olika parter drar nytta av samutvecklingsprojekt på olika sätt. Samutvecklingen hjälper alla aktörer i staden – invånare, stadsorganisationer, företag, frivilligorganisationer, sammanslutningar och forskningsinstitut – att tillsammans skapa en bättre livsmiljö och bättre tjänster.

I samutvecklingen utnyttjar man snabba, lätta och förmånliga försök. Utveckling genom försök betyder ett systematiskt sätt att ta itu med innovativa projekt och utvecklingsprojekt. Metoden bygger på iakttagelser i det verkliga livet.

Det första exemplet på tillämpning av samutveckling är samutveckling i samarbete mellan skolor och företag, det vill säga KYKY-verksamhet. Resultaten av Esbos KYKY-verksamhet beskrivs också i handboken i samutveckling.

Kontaktperson: Katja Hagman, katja.m.hagman@esbo.fi

6Aika i Esbo

Kundtjänst i flera kanaler

Kontorist

Esbo stad har skapat en referensram (på finska) för kundtjänst i flera kanaler. Det är frågan om en referensram med verktyg för kommunala utvecklare och ledare. Med dess hjälp kan man leda och styra kundtjänsterna så, att kundtjänsterna ser enhetliga ut för kunderna. Till exempel företag kan delta i att komplettera tjänsterna.

I beredningen av referensramen har det deltagit experter från kundtjänster inom Esbo stads olika sektorer, representanter för företagarföreningen Espoon Yrittäjät, representanter för två övriga 6Aika-städer Uleåborg och Åbo samt en konsult.

Kontaktperson: projektchef Paula Hirvonen, paula.hirvonen@esbo.fi

6Aika i Esbo