Försöket i Esbo bevisade: Artificiell intelligens identifierar dem som behöver stöd

  • Dela på Facebook
  • Dela på Twitter
7.6.2018 kl. 6.00

Esbo stads och mjukvaru- och serviceföretaget Tietos unika försök med artificiell intelligens (AI) gav önskat resultat: AI klarar av att ur en enorm datamängd sålla fram servicekedjor, alltså knippa samman riskfaktorer som när de realiseras hos en och samma person utlöser behov av tunga och dyra tjänster. Försöket var unikt, eftersom man aldrig tidigare med AI kombinerat och analyserat en så stor mängd klientdata inom den offentliga förvaltningen.

I försöket, som startade sommaren 2017, fick AI analysera social- och hälsodata för hela befolkningen i Esbo samt småbarnspedagogikens klientdata från åren 2002–2016. Data omfattade cirka 520 000 personer och över 37 miljoner klientkontakter.

Personuppgifterna hemlighölls redan vid informationssökningen och all informationshantering gjordes ytterst datasäkert. Enskilda klienter har i inte i något skede kunnat identifieras.

Ny information utmanar staden

Datamängdens omfattning och hur väl AI kan kombinera information överraskade även experterna vid Esbo stad. Försöket gjorde det möjligt att för första gången granska servicekedjor familjevis, eftersom stadens dataregister vanligtvis är individcentrerade.

− Med stöd av ny teknik ger sammanslagningen av data från olika datasystem alldeles ny information, som staden har nytta av. Vi har även fått viktig information om kvaliteten på data och registreringspraxis, säger dataanalyskonsult Tomas Lehtinen.

Vissa iakttagelser kan summeras. Den artificiella intelligensen hittade cirka 280 faktorer som förebådar ett klientskap hos barnskyddet. Ingen faktor för sig utgör en risk, men förekomsten av flera faktorer samtidigt kan göra det.

”Försöket bevisar att utnyttjande av data och AI spelar en betydande roll inom hälso- och sjukvården, oavsett om det gäller utvecklingen av nya servicekedjor eller stöd för det dagliga arbetet som utförs av yrkesutbildade personer inom socialtjänsterna och hälso- och sjukvården. Försöket visar också att Tietos Intelligent Wellbeing-plattform, som kan implementeras snabbt, utvecklar datakompetensen inom socialtjänsterna och hälso- och sjukvården”, säger Matti Ristimäki, direktör för Tietos datacentrerade affärsfunktioner.

Preliminära resultat om klientskap hos barnskyddet och barnpsykiatrin

Utifrån data kunde man till exempel undersöka skillnaderna i den tidigare användningen av tjänster hos familjer om vilka det gjorts en barnskyddsanmälan eller som remitterats till barn- eller ungdomspsykiatrin.

En barnskyddsanmälan eller en remiss till barn- eller ungdomspsykiatrin föregicks av en 3−5-faldig användning av hälsotjänster jämfört med referensgruppen. Också familjemedlemmarna i den ifrågavarande gruppen använde mer hälsotjänster jämfört med referensgruppen.

− Resultaten är emellertid mycket preliminära och kan i sin nuvarande form inte användas för slutsatser. Det behövs mer forskning, fler försök och mer analys av materialet. Materialet omfattade inte användningen av den privata hälso- och sjukvården och i fortsättningen borde data slås samman med Folkpensionsanstaltens databas för att få ett mer specifikt resultat, säger Mari Ahlström, Esbo stads direktör för familje- och socialtjänsterna.

Utvecklingsarbetet har bara börjat

Esbo stads och Tietos försök med AI har varit unikt, eftersom man aldrig tidigare med artificiell intelligens kombinerat och analyserat en så stor mängd klientdata inom den offentliga förvaltningen. Man ville testa huruvida artificiell intelligens kan hjälpa i att allokera tjänsterna i ett förebyggande syfte. Svaret är ett bestämt ja.

De data som sammanställdes för försöket och analyserades med artificiell intelligens har nu förstörts.

− Vi har nu en modell, med vilken vi vid behov på nytt kan hämta motsvarande färska data. Därför lönade det sig inte att spara gamla data, säger Tomas Lehtinen.

Det fortsatta arbetet kräver bland annat etiska överväganden. Hur kan man till exempel utnyttja den information som AI producerar för att larma vårdpersonalen när en klient som kommer till mottagningen har flera riskfaktorer. Bland annat denna fråga dryftar Esbo stad tillsammans med experter i branschen, såsom det finländska kunskapscentret för artificiell intelligens FCAI som grundats av Aalto-universitetet och Helsingfors universitet.

Förutom FCAI har bland annat Institutet för hälsa och välfärd samt Folkpensionsanstalten visat intresse för samarbete inom AI.

− Vi har under året byggt en stark grund för kommuntjänsternas framtid. Intresset är stort även inom staden och många idéer vidareutvecklas, gläder sig Esbo stads serviceutvecklingsdirektör Päivi Sutinen.

”Data från den finländska hälso- och sjukvården håller mycket hög kvalitet och när de samlas på ett och samma ställe, till exempel i en datapool, kan de utnyttjas ännu bättre än tidigare såväl vid utvecklingen av samhället och de kommunala tjänsterna som av yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården och för enskilda klienter”, fortsätter Matti Ristimäki.

Försöket är en av Esbo stads satsningar inom projektet 6Aika, där de sex största städerna utvecklar mer öppna och smarta tjänster med stöd av den gemensamma 6Aika-strategin. Vid sidan av utvecklingen av tjänster har 6Aika som mål att skapa nytt kunnande, ny affärsverksamhet och nya arbetsplatser i Finland.

6Aika i Esbo