Varför har vi känslor?

Hur lär du ditt barn att möta sina känslor?

Alla känslor behövs och alla känslor är tillåtna. Vi förhåller oss ofta förringande till barnens känslor eller märker inte ens dem. Ibland är det svårt för vuxna att utstå att barn är sorgsna, arga eller besvikna, och då försöker de radera barnets känslor. Ett barn har emellertid rätt att känna och lära sig att möta sina känslor. Vi måste lära oss att känna igen olika känslor och reglera dem, precis som vi måste lära oss andra saker.

Känslofärdigheterna utvecklas i växelverkan med andra. Ett litet barn upplever ofta känslor väldigt helhetsmässigt och känner inte alltid igen en känsla och hur den påverkar beteendet. Då behövs en vuxen som namnger känslan och förklarar vad den beror på. På så sätt upplever barnet sig ha blivit förstådd och lär sig att förstå sig själv.

Då vi lär barnen att reglera sina känslor, lär vi inte dem att styra sina känslor, utan sitt beteende. Barnet får vara argt, men inte skada sig själv eller någon annan eller slå sönder saker. Då en vuxen namnger känslor för barnet lär barnet sig ord som beskriver känslorna, och behöver inte reglera sina känslor genom att bete sig olämpligt. Det finns bilder som man kan använda som stöd vid att känna igen, namnge och uttrycka känslor.

Så använder du känslobilder

Med hjälp av känslobilder kan vuxna skapa struktur i att känna igen känslor och stöda barnet i att namnge känslor. Barnet kan också använda känslobilder för att uttrycka sina känslor, också när orden inte räcker till. Ofta lönar det sig inte att använda känslobilder just i den stund då barnet har väldigt starka känslor. Men ofta går barnet gärna igenom situationen med hjälp av känslobilderna tillsammans med en vuxen, efter att situationen lugnat ner sig en aning. Det är bra att förvara känslobilderna på en plats där barnet kommer åt dem, till exempel på kylskåpsdörren på en sådan höjd att barnet ser dem. Det finns inget rätt eller fel sätt att använda känslobilder. Ni kan också hitta på egna sätt att använda bilderna. Det finns inte heller rätt eller fel bilder. Ni kan rita egna bilder, leta efter bilder på webben och i böcker, eller klippa ut bilder ur tidningar.

känsloklockan Känsloklockan (pdf, 141 Kt)

Tunnemittarit Känslomätare (pdf, 236 Kt)

Känslorna i kroppen

Tunnetaidot

flicka (pdf, 223 Kt)

pojke (pdf, 215 Kt)

    

Identifiera känslan som ligger bakom barnets handlande. Ofta kommenterar de vuxna det barnet gör, men ur barnets synvinkel kan situationen bli klarare om den vuxna istället sätter namn på känslorna. Till exempel då barnet skriker eller kastar saker kan den vuxna säga: ”Du är mycket arg, men jag vet inte varför” eller ”Du är mycket arg för att jag inte köpte godis åt dig” eller ”Det har varit en riktigt spännande dag idag och du är säkert trött”. Det lönar sig att beskriva barnets känslor: ”Jag tror att du är ledsen för att du inte blev bjuden på födelsedagskalas” eller ”Du verkar tycka om det här spelet!”.

Tunteet Känslofärdigheter (pdf, 92 Kt)

  

Får föräldrar ha känslor?

Att bo och leva med ett barn väcker ofrånkomligen många slags känslor. Precis som barnet har de vuxna också rätt att ge uttryck för sina känslor. Ibland är föräldrarna oroliga för att de blir mindre trovärdiga om de visar sina känslor. Men att en förälder blir arg kanske bara förstärker de krav föräldern ställer och får barnet att märka att det gäller allvar. Det är också viktigt att visa kärlek; det förstärker tillgivenheten mellan barn och förälder. Kom också ihåg att berätta för barnet vad du känner. Förklara för barnet varför du är orolig eller glad. Sättet på vilket den vuxna uttrycker sina känslor fungerar samtidigt som modell för barnet.

Vilka slags känslor var tillåtna i ditt barndomshem? Vilka slags känslor var förbjudna? Vilka känslor skulle du själv vilja lära dig att behandla bättre? Att känna igen sina egna känslor och behandla dem ger en grund för att känna igen känslor hos andra och reglera dem. Ju bättre vi känner oss själva och känner igen våra egna känslor, desto mindre blir vi styrda av våra egna och andras känslor.

Bildkällor: Boardmaker® & Papunet